Senaste nytt

 

Regeringens strategi för hållbart asylmottagande

15 juli, 2015

Ylva Johansson dn debatt

Bostäder, språk och jobb. Etableringen av nyanlända fungerar inte som den borde, och delar av politiken måste läggas om. Regeringens satsningar på bostäder, ­språkträning och snabbare etablering på arbetsmarknaden ska göra mottagandet ­bättre och effektivare i hela landet, skriver arbetsmarknadsministern Ylva Johansson i DN Debatt.

 

Bostäder, språk och jobb. Etableringen av nyanlända fungerar inte som den borde, och delar av politiken måste läggas om. Regeringens satsningar på bostäder, ­språkträning och snabbare etablering på arbetsmarknaden ska göra mottagandet ­bättre och effektivare i hela landet, skriver Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister.

I en tid då rekordmånga människor är på flykt har varje civiliserat samhälle ett ansvar att axla, så även Sverige. Att så många människor som vill och kan bidra till vårt lands utveckling söker sig hit är en möjlighet som vi måste tillvarata. Samtidigt medför den snabba befolkningstillväxten just nu stora utmaningar, som måste mötas av en genomtänkt politik som skapar ordning och reda i mottagandet och etableringen av nyanlända i samhället och arbetslivet.

Sedan jag tillträdde som arbetsmarknadsminister med samordningsansvar för etableringen av nyanlända har det blivit tydligt vilka allvarliga brister som präglar detta politikområde. Etableringen av nyanlända fungerar inte som den borde, och det är uppenbart att delar av politiken måste läggas om.

Riksrevisionen presenterade nyligen sin granskning av etableringspolitiken. I rapporten pekar Riksrevisionen på flera viktiga brister, såsom att det saknas ett nationellt sammanhållet ansvarstagande för nyanländas bosättning, vilket försämrar möjligheterna för snabb etablering. Samverkan brister mellan olika aktörer och insatserna är sällan anpassade efter individens förutsättningar och behov eller lokala och regionala förhållanden. Regeringen har redan påbörjat arbetet med att förbättra etableringspolitiken i syfte att uppnå ett effektivt mottagande i hela landet där nyanlända kommer i arbete eller studier inom två år om det inte finns uppenbara hinder för det, såsom exempelvis sjukdom.

För att lyckas ta vara på den potential som befolkningstillväxten innebär krävs en sammanhållen strategi och insatser på en rad olika områden. Det måste byggas fler bostäder. Alla kommuner måste, utifrån sina förutsättningar, bidra till mottagandet. I väntan på kommunplacering bör nyanlända erbjudas meningsfulla insatser som underlättar etableringen i Sverige. Etableringsinsatser måste anpassas efter individers olika förutsättningar och behov samt bedrivas med hög kvalitet, allt för att kunna korta tiden från ankomst till arbete eller studier. Validering och komplettering av tidigare yrkeserfarenheter och kompetenser behöver förbättras och erbjudas i högre utsträckning än i dag. Fler måste ges möjlighet att studera för att klara kraven på arbetsmarknaden. Nyanlända med psykisk eller fysisk ohälsa måste erbjudas rätt vård för att få en bra start på det nya livet i Sverige och för att etableringen inte ska försenas.

Därför satsar regeringen nu på:

 

Bostäder och ett hållbart ­mottagande i hela landet

• Förändrat regelverk för mottagande där alla kommuner tar ansvar utifrån sina förutsättningar. Det krävs både för att nyanlända ska kunna bosätta sig där förutsättningarna att etablera sig på arbetsmarknaden är goda, och för att kommunerna ska ges rimliga planeringsförutsättningar för att klara sina åtaganden.

• Ett ökat byggandet med minst 250 000 nya bostäder till 2020. För att nå målet krävs regelförenklingar så det går snabbare, lättare och blir billigare att bygga, samt ekonomiskt stöd för att bygga fler små, billiga och klimatsmarta hyresrätter. Därför satsar regeringen 6,7 miljarder per år i ett nytt bostadspolitiskt paket, varav 3,2 miljarder går till att bygga fler hyresrätter med rimliga hyror.

• Större flexibilitet och bättre samarbete mellan Arbetsförmedlingen och kommuner, i syfte att skapa lokalt och regionalt anpassade lösningar.

 

Tidigare språkträning och social etablering

• Rejäl satsning på det civila samhället genom mer resurser till ideella organisationer som vill stödja asylsökande och bidra till nyanländas etablering genom exempelvis mentorskapsprojekt, språkvänner och sociala aktiviteter såsom idrott och bildning.

• Kompetensutveckling och insatser för att rekrytera fler SFI-lärare.

• Studieförbunden får medel för att asylsökande och nyanlända som bor kvar på anläggningsboende ska kunna läsa svenska och andra kurser för att stärka sina kunskaper om det svenska samhället.

• Tidiga insatser redan i anläggningsboenden; utbildning i svenska för invandrare och förberedelser för arbetsmarknaden genom anpassad information och tidig kompetenskartläggning. Allt för att korta tiden från ankomst till arbete.

 

Snabbare etablering på arbetsmarknaden

• Regeringen kommer att ta initiativ till närmare samarbete med de arbetsgivare som vill underlätta inträdet på arbetsmarknaden för nyanlända.

• Nyanlända får förbättrade studiemöjligheter genom regeringens generella investeringar i den kommunala vuxenutbildningen, vilket möjliggör för fler nyanlända med låg utbildning att fullfölja sin grundskole- och gymnasieutbildning.

• Satsningar på validering för att korta tiden för bedömning av utbildningar och betyg.

• Mer resurser till kompletterande utbildningar som rustar nyanlända med högskoleutbildning för att bättre möta kraven på den svenska arbetsmarknaden och bidra till kompetensförsörjningen.

• Snabbspår: Regeringen vill tillsammans med arbetsmarknadens parter utveckla vägar för nyanlända in i yrken där det råder brist på arbetskraft, i syfte att snabbt tillvarata nyanländas kompetens och yrkeserfarenhet. Hela 50 arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer har nu påbörjat arbetet inom sina branscher.

Därutöver ges kommunerna ökat stöd för att kunna erbjuda nyanlända barn och ungdomar både en bra utbildning i förskolor och skolor, och det sociala stöd som krävs för att unga ska få en bra start i livet.

Regeringen tar utmaningarna som den snabba befolkningstillväxten medför på allvar, men ser samtidigt den utvecklingspotential och de vinster som finns för vårt land om vi skapar rätt förutsättningar för nyanlända att etablera sig och göra vårt land till sitt. Om vi lyckas kan Sverige bli det land i Europa som har bäst förutsättningar att möta de välfärdsutmaningar som bland annat den demografiska utvecklingen med fler äldre och färre i arbetsför ålder innebär. Därför ligger regeringens fokus på konkreta åtgärder som förbättrar nyanländas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället och därmed bidra ekonomiskt, socialt, kulturellt och politiskt till Sveriges utveckling.

 

 


Sveriges första hbtq-certifierade asylboende har öppnat

23 juni, 2015

 

Mari Anne Helgesdotter samordnar arbetet med certifieringen.

Allt fler verksamheter i Sverige hbtq-certifieras. Under det senaste året har fyra av dessa varit asylboenden. Och ett av dem är Attendos asylboende i Surahammar utanför Västerås.

 

På gårdsplanen framför Westsura herrgård i Surahammar vajar regnbågsflaggan. Det har den gjort sedan invigningsfesten den 30 maj, då personal och boende firade hbtq-certifieringen av boendet.

Certifieringen syftar till att höja hbtq-kompetensen inom verksamheten, ifrågasätta normer och synliggöra hur de påverkar hbtq-personer. För att bli certifierade har de anställda genomgått en utbildning som RFSL håller i. Under utbildningen har verksamheten sett över informationsmaterial, blanketter och styrdokument, samt miljön i kontor och väntrum. Målet är att skapa en miljö där alla kan känna sig inkluderade och välkomna. Det är särskilt viktigt för de unga och vuxna som söker asyl på grund av sexuell läggning eller könsidentitet – något som är förenat med dödsstraff i mångas hemländer.

 

Alla ska känna sig välkomna

– Alla i personalen var positiva till att göra utbildningen och tyckte att det var väldigt spännande. Flera har uttryckt att de har fått en ny syn på människor och sexualitet, säger Mari Anne Helgesdotter som samordnar arbetet med hbtq-certifieringen på Westsura Herrgård.

Bland de verksamheter som hittills hbtq-certifierats i Sverige finns bland annat flera ungdomsmottagningar och fritidsgårdar, och även familjerådgivningar och vårdcentraler. Hittills har fyra asylboenden hbtq-certifierats, varav tre finns i Skåne – och de drivs alla av det privata omsorgsföretaget Attendo.

På Westsura Herrgård har det skett tydliga förändringar i hur personalen bemöter både varandra och de boende, sedan det normkritiska arbetet påbörjades, berättar Mari Anne Helgesdotter.

– Vi ställer inte automatiskt samma frågor, vi säger inte: ”Vad heter din man?” eftersom vi inte förutsätter att alla är heterosexuella. Och nu kan vi fråga ”Vilket pronomen föredrar du?” – för några månader sedan tror jag inte att någon här skulle ta de orden i sin mun.

Regnbågsflaggan hissades under applåder på invigningsfesten. Men den välkomnades inte av alla. Även om arbetet med hbtq-certifieringen har gett blandade reaktioner bland de boende, så har de allra flesta varit positiva, berättar Mari Anne Helgesdotter.

– Många av de som är unga och välutbildade menar att det här är en av de saker de gillar med Sverige, att hbtq-personer kan leva tryggt i vårt land. De frågar om de också kan få sådana här armband, säger Mari Anne Helgesdotter och visar det regnbågsfärgade band hon bär runt handleden.

 

Normkritiskt perspektiv på inredningen

“Abt Surahammar is a asylum housing where we work for a respectful treatment of residents and staff. Everyone should be able to feel safe regardless of background and sexual orientation.” Så står det på korten som de anställda bär med sig.

Sedan asylboendet påbörjade processen för att bli hbtq-certifierat har personalen bland annat tittat på lokalernas utformning.

– Det första vi gjorde var att ta bort dam- och herrskyltarna på toaletterna. De är bara löjliga. Varför ska vi ha dem? säger Mari Anne Helgesdotter.

När det gäller färgsättning av rummen har personalen låtit sig styras av det de tycker är fint, utan att fastna i föreställningar om maskulina och feminina färger och vad som anses brukligt.

Inredningen är bara ett exempel på det normkritiska förhållningssätt som nu ska genomsyra hela verksamheten. Och det innefattar att inte ta saker för givet och utgå från stereotypa föreställningar.

Förut hade asylboendets bastu bara öppet för män och kvinnor, nu har den som av någon anledning vill basta själv möjlighet att göra det. Det gäller att vara öppen och hitta nya lösningar, menar Mari Anne Helgesdotter.

– Om vi får tillfälle att göra omklädningsrum kommer vi absolut att titta på hur de ska utformas så att alla ska känna sig bekväma.

 

Boende har vågat komma ut

Det öppna förhållningssättet som är en direkt konsekvens av utbildningen har redan gett positiva effekter. Det har hänt att boende som tidigare hemlighållit sin sexuella läggning valt att komma ut. Mari Anne Helgesdotter berättar om en man som ofta hamnade i konflikt med sina rumskamrater och ville byta rum flera gånger. Till slut vågade han tala om att han blev utsatt för verbala trakasserier på grund av sin läggning, och då såg personalen till att han fick bo med människor som han kände sig trygg med.

När personer uttrycker sig kränkande om hbtq-personer, vad gör du då?

– Jag brukar försöka hitta ett tillfälle att ta upp diskussionen, och få personen att respektera och förstå att alla är välkomna i vårt boende oavsett etnicitet, könstillhörighet eller sexuell läggning.

Certifieringen som boendet i Surahammar har genomfört gäller i tre år, och kan därefter förnyas så att verksamheten kan vara certifierad i flera år framöver.

Hbtq-certifierade asylboenden:

Attendo HVB Asyl PUT Dalköpinge

Attendo ABT Surahammar

Attendo ABT Rörstånga

Attendo PUT Erikslust

 

Läs artikeln på Migrationsverket

 


 

Ny utredning av Arbetsförmedlingen

19 mars, 2015

 

Ylva Johansson

 

 

Riksdagen har uppmanat regeringen att återuppta den översyn av Arbetsförmedlingen som regeringen har lagt ned. Men i dag beslutar regeringen i stället om en ny analys av Arbetsförmedlingen som Statskontoret ska göra.

 

Oppositionen är kritisk, men enligt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson är det vad som behövs för Arbetsförmedlingen nu.

– Det är ju en myndighet som står inför väldigt stora utmaningar och som har betydande problem, och regeringen har höga ambitioner när det gäller förändringsarbetet på Arbetsförmedlingen. För att få så bra grund som möjligt ber vi nu Statskontoret göra en extern genomlysning, säger Ylva Johansson.

Regeringen beslutar i dag om en ny granskning av hur Arbetsförmedlingen jobbar. Det är Statskontoret som ska analysera den interna ledningen och styrningen, och också svara på om det finns risker i förändringsarbetet på Arbetsförmedlingen.

Oppositionen anser att det här är att göra för lite.

– Riksdagen har ju varit tydlig med att regeringen måste återuppta översynen. Om det här är svaret så duger det inte, säger Elisabeth Svantesson, moderat och vice ordförande i Arbetsmarknadsutskottet.

Den tidigare översynen som alliansregeringen tillsatte skulle bland annat ta fram förslag på ökad konkurrensutsättning av Arbetsförmedlingen, men den skrotade regeringen i januari. De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna har röstat igenom en uppmaning i riksdagen att regeringen ska återuppta översynen.

– Det var ju många delar i översynen som var viktig. Dels hur man ska jobba med andra aktörer, hur matchningen ska bli bättre och om det finns delar som kan konkurrensutsättas. Det var en väldigt bred översyn där också styrningen var en viktig del, men det räcker inte, säger Elisabeth Svantesson.

Men regeringen är inte intresserad av den gamla utredningen. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson kallar den för en våt filt.

– Jag återkommer med det svaret senast den 15 april. Jag är angelägen om att man inte lägger någon våt filt över utvecklingen av Arbetsförmedlingen. Vi står inför mycket stora utmaningar på myndigheten och har höga ambitioner när det gäller att bekämpa arbetslösheten, och vi kan inte vänta på förändringsarbete. Vi måste göra det nu, säger Ylva Johansson.

 

Anders Jelmin
anders.jelmin@sverigesradio.se

 

Artikeln är hämtad från sr.se


 

AF anställer egna lotsar

6 mars, 2015

Af etableringslotsar

Foto: TT

Arbetsförmedlingen anställer nu egen personal för att ersätta de externa etableringslotsar.

Med egen personal på arbetsförmedlingskontoren som ersätter lotsarna, vill man öka kvalitén och minska risken för kriminalitet när man hjälper nyanlända arbetssökande med etableringsarbetet.

– Nu när vi har en ersättning på plats för Lotstjänsten, känner vi oss trygga med att vi ska kunna ge ett bra stöd till de enskilda individerna, säger Mikael Sjöberg, generaldirektör, Arbetsförmedlingen i ett pressmeddelande.

 

Har redan provats

Arbetsförmedlingen har på ett antal pilotkontor under en längre tid utvecklat en ny yrkesroll, som ska hjälpa arbetssökande som har en etableringsplan. Erfarenheterna har varit mycket goda, inte minst därför att denna personal har samma språk- och kulturkompetens som de arbetssökande.

– Samtidigt som vi bemannar med egen personal planerar vi att utöka antalet platser inom folkhögskolesatsningen samt öppna upp tjänsten Stöd och matchning även för deltagare inom etableringsuppdraget, säger Mikael Sjöberg.

 

Ersätter lotsarna

På så sätt ersätts de uppgifter som låg på lotsarna fullt ut, menar han.  Den arbetssökande får möjlighet till socialt stöd som kan röra boendesituationen, behov av hälso- och sjukvård, eller familjesituation, får kontakter och nätverk mot arbetslivet och orientering om det svenska arbetslivets allmänna villkor och krav.

 

Tillfällig lösning

Den här utformningen av ersättning till lotstjänst är en tillfällig lösning tills regeringen återkommer i frågan om vad som ska ingå i uppdraget kring etablering.

 

Läs artikeln på svt.se

 


 

Myndigheter förenklar för nyanlända

 

2 februari, 2015

För att förenkla för nyanlända startar pilotprojektet ”Mötesplatser och information”. Migrationsverket, Skatteverket Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och kommunen ska tillsammans ge ett samlat stöd till nyanlända. Ambitionen är att projektet ska leda till en snabbare etableringsprocess.

 

Först ut i piloten är servicekontoret i Norrköping som startar 10 februari. På servicekontoren samarbetar redan Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Nu utökas kontoret med kompetens från Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och kommunen. Tanken är att nyanlända ska slippa att slussas mellan olika myndigheter och istället få ett samlat stöd på ett kontor.

– På det här sättet samlar vi kompetensen under ett tak, säger Louise Andersson som är projektledare för Mötesplatser och information.

Enligt en prognos från Migrationsverket kommer antalet asylsökande i Sverige att öka och ligga på mellan 85 000 och 105 000 under 2015. Under kommande år spås också en ökande anhöriginvandring. Ett viktigt mål för projektet är därför att också att utveckla nya arbetssätt att ta hand om nyanlända.

– På sikt handlar det här samarbetet om att förenkla för nyanlända att orientera sig i Sverige och snabba på etableringsprocessen. Samtidigt blir det också effektivare för myndigheterna, om det blir mindre oklarheter och missförstånd, säger Louise Andersson.

Projektet kommer att pågå under 2015. Förutom Norrköping ingår även Alingsås, Ljusdal och Borlänge i projektet, men Norrköping är först med att starta upp verksamheten.


Fakta

  • Det finns 103 servicekontor i Sverige där Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten ger gemensam myndighetsservice.
  • Migrationsverket tog under hösten 2013 initiativet till att försöka förenkla etableringsprocessen för nyanlända genom att ta kontakt med alla de aktörer som ingår i processerna för migration, introduktion, etablering och återvändande, kallat Samverkansuppdraget.
  • Samverkansuppdraget utmynnade i sex olika förslag: Initialprocessen, Mötesplatser och information, Prognoser och migrantprofiler, Boendeformer, Sysselsättning samt Gemensamt ersättningssystem.
  • Våren 2014 tog Migrationsverket och Försäkringskassan initiativ till en arbetsgrupp med deltagare från Skatteverket, Migrationsverket, Försäkringskassan, SKL och Arbetsförmedlingen som därefter bildade en styrgrupp. Till projektstarten har även Pensionsmyndigheten anslutit till styrgruppen.

Vill du veta mer?

Kontakta Projektledare Louise Andersson, tel 010-116 49 13 eller presskontakt Inger Landberg 010-111 87 11.

 


 

Hälsoprojekt för nyanlända

24 november, 2014

arbete_runt_bord

Personer som flytt till Sverige har ibland olika typer av hälsoproblem, inte sällan kopplat till traumatiska erfarenheter i hemlandet. Länsstyrelsen har därför beviljat pengar till ett hälsofrämjande projekt anpassat för personer som deltar i samhällsorientering för nyanlända. – Det ska öka möjligheterna att aktivt delta i samhällsliv och arbetsliv, säger Anne Öster på Länsstyrelsens tillväxtavdelning.

Samhällsorientering är en lagstadgad utbildning för nyanlända invandrare, som ska ge kunskap om hur samhället fungerar och hur nyanlända invandrare kan göra för att snabbt komma in på arbetsmarknaden och i samhällslivet.

I Stockholms län ansvarar Centrum för samhällsorientering för detta. Det är en gemensam verksamhet för 25 av länets 26 kommuner, plus Håbo i Uppsala län, och värdkommun är Stockholms stad.

Erfarenheter från Centrum för samhällsorientering visar att deltagarna ofta har problem kopplade till sin hälsa.

Majoriteten är flyktingar som upplevt krig eller andra traumatiska händelser, ibland under själva flykten, och fysisk eller psykisk ohälsa är vanligt.

– Att människor lider av sjukdom är såklart ett problem i sig, men det gör det också betydligt svårare för individen att etablera sig i det svenska samhället, säger Asha Jama vid Centrum för samhällsorientering.

Länsstyrelsen har därför beviljat drygt två miljoner kronor till ett projekt som syftar till att utveckla hälsokommunikation kopplad till kurserna i samhällsorientering. Som modell för projektet har en liknande satsning i Skåne stått.

– Kursen i samhällsorientering är på 60 timmar. I Skåne kopplade man redan 2008 på ytterligare ett 20-timmarsblock med hälsokommunikation på deltagarnas modersmål. En utvärdering visar att deltagarna fått betydligt bättre kunskaper om vad som påverkar hälsan, säger Anne Öster som handlagt ärendet på Länsstyrelsen.

Projektet kommer att innehålla fem delar:

  1. Hitta rätt i sjukvården och tandvården.
  2. Migration och hälsa.
  3. Sexuell hälsa och samlevnad.
  4. Levnadsvanor.
  5. Familjehälsa.

– Ambitionen är att deltagarna ska bli bättre rustade för etableringsinsatser som samhällsorientering, studier, praktik och arbetsliv, säger Anne Öster.

Projektet kommer att genomföras i samarbete med Transkulturellt centrum och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen vid Stockholms läns landsting.

Projektet kommer att utvärderas av doktorand Josefin Wångdahl vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.

>> Läs mer om etablering av nyanlända.

 

Läs nyheten på länsstyrelsen.se


 

Tips på kompetensutveckling!

 

2 oktober, 2014

Projektet “Funktionshinder i etableringen” har som syfte att införa ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län så att de med funktionsnedsättning och/eller trauma ska säkerställas samma möjligheter som övriga deltagare i etableringen. Som en del av projektet anordnas ett antal kompetensutvecklingsinsatser under hösten 2014. Dels handlar det om att öka kunskapen hos medarbetare i berörda myndigheter om personer med etnisk minoritetsbakgrund och funktionsnedsättning. Dels ska det vara ett forum för kunskaps-och erfarenhetsutbyte.

Läs mer om projektet och kompetensutvecklingsinsatserna

 


 

Nyanlända får träffa Stockholmsfaddrar

 

8 maj, 2014

Stockholmsfadder

Annika Rosbring är projektledare för Stockholmsfaddrar. Hon ser projektet som ett utbyte för båda parter. Något som flera av personerna i projektet håller med om.

– Det är roligt, man skapar kontakter man inte skulle få annars, säger en Stockholmsfadder.

I januari i år fick Annika Rosbring i uppdrag att starta och genomföra projektet. För att få människor intresserade har hon bland annat varit ute och informerat i SFI-klasser. Övriga deltagare har fått information om projektet på Facebook, på hemsidan, eller genom bekanta.

Trafik- och arbetsmarknadsborgarrådet Ulla Hamilton (M) har varit delaktig i uppstartningen av projektet.

– Det är viktigt att man möts mellan kulturerna för att öka integrationen; att man kan utbyta erfarenheter och få en ökad förståelse för andra kulturer för att kunna minska främlingsfientligheten, säger hon.

I år har en miljon kronor avsatts i budgeten till projektet.

– Vi måste bli duktigare på etablerings- och kontaktmöjligheter. Jag tycker Stockholmsfaddrar är kul och intressant, säger Ulla Hamilton.

Annika Rosbring träffar och intervjuar alla intressenter, både blivande Stockholmsfaddrar och nyanlända. I största möjliga mån försöker hon sedan matcha personer som har liknande intresse, ålder och kön. Även familjer kan vara med i projektet, och då försöker hon para ihop dem som har samma intressen och barn i ungefär samma åldrar.

– Det viktigaste är att det är personer som vill träffas. Först har vi ett matchningsmöte där jag sitter med, men de flesta brukar glömma bort att jag är där, säger hon.

Paret byter sedan kontaktuppgifter och bestämmer när de ska ses nästa gång. Målet är att försöka ses åtminstone tre gånger de första två månaderna.

Efter två månader följer projektledaren upp hur det har gått.

– Vi träffas och stämmer av hur det känns. Känns det inte bra med matchningen gör vi en ny, säger Annika Rosbring.

Hittills har hon matchat ihop nio par, intervjuat 38 blivande Stockholmsfaddrar, eller ”etablerade” som hon hellre kallar dem, samt cirka 30 nyanlända aspiranter. Målet är att matcha 100 par bara i år.

 

Läs artikeln på dn.se

 


 

De möts i språket – svenska med baby

 

12 mars, 2014

Öppna föräldrargrupper med fokus på att skapa möten mellan människor. Och samtidigt träna på det svenska språket. Det är tanken bakom Svenska med baby.

Lek, sång och samtalsträning. På Alby bibliotek träffas föräldralediga stockholmare varje vecka för att träffa nya människor. Och för att träna på det svenska språket.

– Det är roligt för min dotter. Hon får leka med andra bebisar, säger föräldrarlediga Linda.

– Jag vill träna på svenska och jag vill prata bra svenska, säger Zarah.

– Det är ett enkelt och trevligt sätt att träffa nya folk. Och det är bra för Lilly. Hon får lära sig tidigt att komma ut och träffa folk, säger Amy.

Idén kom till förra våren

Det var för ett år sedan som idén “Svenska med baby” tog form. Två föräldralediga mammor ville använda sin lediga tid på ett bättre sätt. Resultatet blev öppna föräldrargrupper.

Nu är det föräldralediga Anna Liebietis Jacobson som håller i träffarna.

– Det handlar om att skapa mötesplatser för andra människor. Det är ett ömsesidigt utbyte och där man får träffa andra, men samtidigt få träna på språket. Och det finns inte så många naturliga mötesplatser i dag, säger hon.

Grupper i Tensta

Förutom träffarna på Alby bibliotek håller Anna också i öppna föräldragrupper i Tensta konsthall. Och alla är välkomna oavsett vilken språknivå man ligger på.

– Jag brukade gå till ett språkcafé när jag bodde i Lund. Det var roligt och jag lärde mig svenska av det. Och jag tänker att jag lär mig mer här, säger Bassem.

 

Läs mer om svenska med baby på deras hemsida!

 


 

17 december, 2013

Röda korset

Röda Korset bedriver idag 500 verksamheter som riktar sig till migranter. Under hösten gjordes en kartläggning bland frivilliga och anställda inom Röda Korset för att dokumentera vilka huvudsakliga behov de migranter som söker till Röda Korset har. En viktig slutsats är att stat och kommun måste bli betydligt bättre på att ta sitt ansvar för att möta migranters grundläggande behov och rättigheter.

Röda korset lyfter fram erfarenheter och iakttagelser från deras verksamheter. Vilka brister ses i mottagandet och etableringen? Hur ska asylsökandes och nyanländas rättigheter säkerställas och behov tillgodoses? Hur kan myndigheter och civilsamhälle tillsammans arbeta för att asylsökande och nyanlända ska få en bättre första tid i Sverige?

Behov och brister i mottagandet och etableringen av migranter – En kartläggning utifrån Röda Korsets lokala iakttagelser

 


Samhällsorientering behövs direkt

 

5 dec, 2013
DN samhällsorienteringMarie Tarbiaty är halvvägs genom kursen i samhällsorientering. Hon är en av de nyanlända invandrare som inte fick börja utbildningen i tid och hon tycker att alla som kommer till Sverige borde få gå kursen så fort som möjligt.
För ett år och två månader sedan kom 26-åriga Marie Tarbiaty från Iran. Hon är snart färdig med 60-timmarskursen som nyanlända enligt lag har rätt till. Hon önskar att hon hade gått den tidigare.

– Jag har läst psykologi i Iran och vill studera det här också. För mig har informationen om högskolan varit det allra nyttigaste, säger hon.

Kursen handlar bland annat om mänskliga rättigheter, demokratiska värderingar, den enskildes rättigheter och skyldigheter samt om hur samhället är organiserat.

Hon tycker sig ha fått stor hjälp av kursen. Förutom lagar och regler har hon fått ut mycket av att ha lektioner där både lärare och de andra deltagarna talar samma språk.

– Vi hjälper varandra med många av svårigheterna som vi möter här. Vi tipsar om boenden och om hur man kan få ett arbete. Det är väldigt nyttigt, säger hon.

Enligt Marie Tarbiaty hade det varit mycket svårare att förstå allt om inte samhällsorienteringen hade genomförts på hennes hemspråk, persiska. Hon tycker att alla nyanlända borde få sin samhälls­orientering.

– Alla borde få gå den här kursen, säger hon.

 

Läs artikeln på dn.se

 


 

Riksrevisionen granskar etableringslotsar

 

19 november, 2013
Riksrevisionen har inlett en granskning av etableringslotsar, med utgångspunkt i en genomförd förstudie. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport, med planerad publicering i juni 2014. Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt vars uppdrag är att granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används.

 

Bakgrund
I syfte att uppnå en effektivare etablering för nyanlända har regeringen genom etableringsreformen introducerat en rad förändringar inom integrationspolitiken som framför allt innebär att arbetslinjen för nyanländas introduktion ska gälla från dag ett, samt att staten får ett större ansvar för att underlätta och påskynda etableringen i arbets- och samhällslivet. Som ett steg i denna satsning infördes en ny arbetsförberedande insats – etableringslotsen.

Etableringslotsen är tänkt att ha den huvudsakliga kontakten med den nyanlände. Tjänstens innehåll utgörs främst av råd och stöd vid studie- och yrkesval, matchning, coachning, jobbsökaraktiviteter, hjälp med arbetsgivarkontakter, anskaffning av praktikplatser och socialt stöd.

Kostnaden för lotsverksamheten väntas öka under de kommande åren samtidigt som dess inverkan på individens etablering är oviss. Under förstudien framkom indikationer på att etableringslotsarnas stöd inte har tillräckligt arbetsmarknadsfokus, att valfrihetssystemet inte fungerar ändamålsenligt och att det inte finns tillräckligt samarbete mellan etableringslotsarna och berörda aktörer. Det finns också tecken på vissa brister i kontrollen och uppföljningen av etableringslotsarna.

 

Syfte
Syftet med granskningen är att undersöka om den arbetsförberedande insatsen etableringslots är utformad och genomförs på ett effektivt sätt så att det kan bidra till att påskynda individens etablering i arbetslivet.

 

Granskningen ska besvara följande frågor:

  • Har regeringen och Arbetsförmedlingen skapat förutsättningar för att den arbetsförberedande insatsen etableringslots ska fungera på ett ändamålsenligt sätt?
  • Har de nyanlända getts tillräckliga förutsättningar för att kunna utnyttja möjligheten att välja lots?
  • Svarar etableringslotsarnas stöd till de nyanlända mot behoven av en snabb etablering i arbetslivet?

 

Etablering och integration
Den här granskningen ingår i en serie granskningar på ett övergripande tema och är en del av Riksrevisionens granskningsstrategi “Etablering och integration”.

 

Läs artikeln på riksrevisionen.se

 


 

Stort tack till er som deltog på seminariet om samhällsorientering!

 

11 november

Centrum för samhällsorientering, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen tackar er som deltog på seminariet om samhällsorientering den 11 november. Tack även till er som tog er tiden att besvara enkäten som skickades ut efter seminariet. Vi tar tillvara på era synpunkter och arbetare vidare med att förbättra samarbetet.

Nedan hittar ni presentationerna från seminariet och en ny förbättrad anmälningsblankett enligt önskemål. Tveka inte att höra av er om ni har ytterligare synpunkter och/eller frågor!

Lagstiftning och samverkan – Carin Larsson

Administrativa rutiner – Huda Saba

Leverantörens arbete – Elvira Kunskapsutveckling

Ny anmälningsblankett

 


 

“Nyanlända invandrare måste tacka ja till jobb”

22 oktober, 2013

Pressträff den 21 oktober om förslag att nyanlända måste acceptera erbjudet arbete

Nyanlända invandrare ska vara skyldiga att ta arbeten som de erbjuds, annars förlorar de sin ersättning. Det innebär ett lagförslag som regeringen lade fram på måndagen.

– Är det så att jag kan få ett heltidsarbete där jag bor eller någon annanstans i Sverige. Då ska jag vara beredd att ta det om jag har etableringsersättning. Det är det som är den stora förändringen, annars kommer ersättningen dras in, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

– Men det är klart, är det ett deltidsarbete i norra Sverige och jag bor i Södertälje, då är det sannolikt inte ett lämpligt arbete. Men grundregeln ska vara att man också ska vara beredd att flytta till arbeten runt om i Sverige.

Regeringen vill förändra reglerna för den så kallade etableringsersättningen. Den är vanligtvis drygt 300 kronor om dagen fem dagar i veckan, och ges till nyanlända invandrare. Den gäller under de två första åren i Sverige, en period då nyanlända också erbjuds svenskundervisning, samhällskunskap och arbetsförberedande insatser.

Den här gruppen består av omkring 22 000 personer, och majoriteten av dem är redo att jobba i Sverige, enligt regeringen.

Men det har saknats sanktioner som kan sättas in om man tackar nej till ett erbjudet arbete, något som både Arbetsförmedlingen och Statskontoret har efterlyst, enligt Erik Ullenhag. Och det är alltså det som regeringen nu vill korrigera.

Om du är arbetsför men tackar nej till jobb, så förlorar du din etableringsersättning, enligt förslaget.

Det är i dag oklart hur många personer med etableringsersättning som tackar nej till erbjudna jobb. Men enligt integrationsministern välkomnar många nyanlända en tydligare arbetslinje.

– Väldigt många asylsökande som jag har träffat genom åren har just sagt till mig att det är för lite tydlighet när det gäller jobb i Sverige.

Sverigedemokraterna välkomnar förslaget, men säger samtidigt att det är ett slag i luften eftersom det i dag finns ett överutbud av arbetskraft i Sverige.

Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet ifrågasätter behovet av den här lagändringen, då problemet inte är att nyanlända tackar nej till jobb.

– Tvärtom är problemet att människor inte blir erbjudna något arbete, och att man därmed inte får hjälp ut på den svenska arbetsmarknaden. Det är det som är det stora problemet, och det är det som regeringen borde lägga sitt krut på, säger Ylva Johansson, Socialdemokraternas integrationspolitiska talesperson.

 

Läs artikeln på sr.se

 


“Sverige har inte råd att slösa bort kompetens”

 

18 oktober, 2013

Bara hälften av Sveriges utrikesfödda akademiker har jobb på sin utbildningsnivå, och för nyanlända är vägen till ett arbete ofta lång. Som ett led i arbetet för att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 föreslår vi ett ­kompetens- och matchningsprogram i fyra steg, skriver Mikael Damberg (S) på DN.

Vi socialdemokrater har satt upp ett ambitiöst mål. Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Det är en målsättning som förpliktigar och som kräver det yttersta av oss. Därför ska vi också vända på varenda sten och ta vara på varje möjlighet till fler jobb. Det är vårt fokus nu och i valrörelsen. Det kommer att vara väldigt tydligt för svenska folket vad som är Socialdemokraternas prioritering.

I Sverige sitter vi på en underutnyttjad resurs. I vårt land bor akademiker från hela världen som är utbildade till ingenjörer, läkare, lärare och andra kvalificerade yrken. Drygt 270 000 av Sveriges akademiker är födda i ett annat land. Bara hälften av dem arbetar i yrken som motsvarar deras utbildningsnivå. Det är ett stort slöseri med kompetens.

I dag tar det allt för lång tid nyanlända akademiker att få ett jobb som kräver högskole­utbildning. Det duger inte. Vi vill snabba på den här processen. Allt annat är slöseri med tid, med resurser och med människors kompetens. Utbildning är färskvara – det vet vi. Därför behöver vi agera skyndsamt.

På flera håll i Sverige pågår lyckade projekt som syftar till att snabbare få ut nyanlända akademiker i jobb som motsvarar deras utbildning. I Södertälje tog man tidigt initiativ till ett samarbete med Arbetsförmedlingen som i dag kallas ”nationell matchning” och som har gett goda resultat. På flera universitetsorter arbetar man enligt en modell som kallas ”korta vägen” som också kan redovisa goda resultat.

Dessa lokala initiativ är bra. Men vi skulle få ut så mycket mer om det fanns ett sammanhållet, nationellt och permanent finansierat system som snabbt vägleder nyanlända akademiker till ett passande jobb. I stort sett handlar det om en process i fyra steg:

Information. Direkt när man kommer till Sverige ska man få konkret och korrekt information om vägen in på svensk arbetsmarknad och denna ska samlas på ett och samma ställe. Relevanta organisationer och myndigheter måste bidra med information om hur nyanlända akademiker snabbt kan etablera sig på arbetsmarknaden. I dag är det en enda stor röra. Eftersom så många myndigheter och organisationer är inblandade men inte samordnade, är hela processen oöverblickbar.

Validering och bedömning. Riksrevisionen har uppmärksammat att bara 50 procent av de utlandsfödda akademikerna har fått sin utbildning bedömd av svensk myndighet. Som nyanländ akademiker är det viktigt att snabbt få intyg på vad ens högskole- eller universitetsutbildning från hemlandet motsvarar i Sverige. Men det räcker oftast inte. Utöver en validering av de teoretiska kunskaperna visar erfarenheter att ett framgångskoncept är att nyanlända får sin yrkeskunnighet bedömd av en arbetsgivare. I dag åligger det Arbetsförmedlingen att föreslå och se till att en sådan ”yrkeskompetensbedömning” äger rum – något som tyvärr alltför sällan sker.

Kompletterande kurser. Det är inte alltid som en examen från ett annat land direkt motsvarar en svensk utbildning. Det som krävs är då en kortare – eller längre – komplettering som gör att utbildningen från hemlandet blir gångbar även i Sverige. Tillgången till kompletterande utbildningar på universitet och högskolor är inte tillfredsställande. Utbudet måste ses över och utökas.

Bättre matchning. Helt naturligt saknar utrikes födda akademiker ofta ett upparbetat kontaktnät. Det måste göras mer för att matcha utrikes födda akademiker med rätt jobb. Jobben finns heller inte alltid där man bor för tillfället. Då är det viktigt att matchningen fungerar över hela landet. Man kanske behöver flytta för att få ett jobb som passar.

När det gäller att matcha arbetsgivare med arbetstagare kan det ske genom olika mentorsprogram eller praktikplatser. Det sker på många håll, och ofta i facklig regi. Detta bör uppmuntras och spridas till fler branscher men också finnas med som en del i Arbetsförmedlingens uppdrag.

Som nyanländ akademiker till Sverige har du en minst sagt snårig väg att ta dig fram på innan du är etablerad på arbetsmarknaden. Det ska inte vara så att dina chanser till ett jobb hänger på om du bor i ”rätt” kommun eller råkar få ta del av ett välfungerande projekt.

Vi föreslår därför ett sammanhållet, nationellt och permanent finansierat system där myndigheter och organisationer samverkar för en bättre process där nyanlända akademiker snabbare får ett jobb som motsvarar deras utbildning.

Låt oss lära av det som faktiskt fungerar i en del kommuner och regioner. I Västra Götalands­regionen har man lyckats få ner genomsnittstiden det tar för en nyanländ akademiker att få ett jobb som motsvarar hans eller hennes utbildning rejält. Låt oss ta det bästa från de lokala initiativen, kvalitetssäkra och skala upp till en nationell nivå. Ska vi klara välfärden i fram­tiden behöver fler jobba. Sverige har allt att vinna på att varje människas talanger och kunskaper tas till vara. Inte minst när många arbetsgivare har svårt att hitta personal med rätt utbildning. Sverige har inte råd att slösa bort kompetens.

Mikael Damberg (S), gruppledare i riksdagen

Läs artikeln på dn.se

 


”Sysselsättningen har ökat bland utrikes födda”

 

2013-10-17

Replik. Mikael Dambergs förslag låter bra, men det är tyvärr bara ännu ett ofinansierat luftslott av socialdemokraterna, skriver integrationsminister Erik Ullenhag (FP) och Christer Nylander (FP) på DN.

I dag gick över 600.000 utrikes födda personer till arbetet i Sverige. Sedan 2006 har antalet sysselsatta bland utrikes födda ökat med över 150.000 personer. De hjälper till att bära upp svensk välfärd och vi skulle inte klara oss utan den arbetskraften. Men fler som invandrar behöver komma i arbete snabbt.

Mikael Damberg (S) föreslår på DN debatt den 16/10 att ett fyra-stegsprogram för att utrikes födda ska komma i arbete som motsvarar deras utbildning. Det låter bra, men det är tyvärr bara ännu ett ofinansierat luftslott av socialdemokraterna. De har inte en krona avsatt i sin budgetmotion för dessa ändamål. Damberg kritiserar regeringens femte jobbskatteavdrag och S säger nej till det i sin budget, men har samtidigt annonserat att de tänker behålla avdraget. Det gör att det finns ett ofinansierat svart hål på 12 miljarder kronor i S budgeten och det hålet växer nu med dagens förslag.

Regeringen har lagt om integrationspolitiken och fokuserat på att nyanlända snabbt ska komma i arbete och lära sig svenska. För jobb och språk är de viktigaste nycklarna in i samhället. Den som beviljas uppehållstillstånd i Sverige ska så snart som möjligt träffa Arbetsförmedlingen och utarbeta en individuell etableringsplan för hur vägen till arbete och egen försörjning ser ut. Alla får arbetsförberedande insatser, svenska för invandrare och samhällsorientering. Men planen ska även anpassas efter individens behov i form av kompletterande utbildning, och översättning av examen.

Att ta vara på den kompetens som kommer till Sverige kommer vara avgörande för fortsatt svenskt välstånd. Därför är det viktigt att universitet och högskolor erbjuder möjlighet att kunna komplettera en utländsk utbildning. I budgetpropositionen för 2014 höjer regeringen anslagen med 17 miljoner kr och satsar 70 miljoner kr om året för sådana kompletterande utbildningar. Vad gäller validering har en hel del gjorts för att påskynda processen. I budgetpropositionen för 2013 avsattes 6 miljoner kronor för 2013 och 5 miljoner för 2014 för kartläggning och utveckling av metoder för att möjliggöra tidig validering. Bedömningsverksamheten samlas nu på en myndighet (Universitets- och högskolerådet) i syfte att effektivisera och förenkla för individen. Högskoleverket utfärdade 2012 lika många utlåtanden av utländsk högre utbildning som det tas ut examina på Umeå universitet.

Socialdemokraternas politik leder till kraftiga försämringar av det svenska företagsklimatet. Det gäller särskilt branscher där många utrikes födda jobbar. Höjd restaurangmoms leder till färre jobb i en bransch som är en viktig inkörsport för många utlandsfödda. Halverat tak för RUT-avdraget kommer leda till att utlandsfödda kvinnor blir arbetslösa eller aldrig får en chans att ta sig in på arbetsmarknaden. Höjd arbetsgivaravgift för unga gör att nyanlända unga med svag utbildningsbakgrund riskerar att slås ut från arbetsmarknaden och fastna i långvarigt utanförskap. Forskning visar att det just är denna grupp unga som drabbas hårdast när kostnaderna för att anställa ökar.

Socialdemokraternas politik hänger helt enkelt inte ihop. Jobben för utrikes födda blir färre och det finns inga pengar avsatta för att genomföra förslagen som socialdemokraterna lägger fram. I övrigt är det tomt i förslagslådan vad gäller integration. Mot detta står regeringen som steg för steg genomför och tar ansvar för en fungerande integrationspolitik med fokus på arbete och språk. Sverige behöver en politik för fler arbeten och för fler i arbete. I dagsläget är det bara regeringen som har en sådan politik.

Erik Ullenhag
Integrationsminister (FP)
Christer Nylander
Riksdagsledamot, Arbetsmarknadsutskottet (FP)

 

Läs artikeln på dn.se

 


 

Oväntat låg anhöriginvandring från Somalia

 

30 september, 2013

Migrationsverket
7 430 somalier har i år ansökt om att få uppehållstillstånd i Sverige för att få återförenas med sin familj här. Det är färre än beräknat, visar nya siffror från Migrationsverket.

Många somalier som vill komma till Sverige ansöker om det på den svenska ambassaden i Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Mikael Grindsäter som är migrationsexpert där säger att väntetiderna för att få uppehållstillstånd har minskat betydligt:

– När vi hade så här extremt långa väntetider bara för att få sitt ärende genomfört så utökades bemanningen här rejält. Vi fick till och med hit containrar som vi skulle kunna ha extra utredningsrum i. Men de behövde inte användas särskilt länge, det var bara några månader och sedan har vi återgått till mer normal bemanning.

Varför köerna så snart slutade att vara långa vet inte Mikael Grindsäter. Uppenbarligen var prognosen som Migrationsverket gjorde på över 20 000 ansökningar fel, den kom ju till efter en vägledande dom i Migrationsöverdomstolen, som gjorde att dna-tester godkändes för att bevisa släktskap.

Prognosen ledde till en livlig debatt, glädje bland anhöriga, men också mycket oro i flera kommuner.

Men funderar Mikael Grindsäter, kanske var det de där långa köerna i sig som vilseledde de svenska myndigheterna, att tro att intresset bara skulle fortsätta växa:

– Det tror jag var en orsak till att man trodde att det fanns ett väldigt uppdämt behov från folk att ansöka om uppehållstillstånd.

För i år har prognosen skrivits ner till 8 600 ansökningar men i slutet av oktober kommer en ny prognos, som sannolikt inte heller kommer att vara i närheten av det man trodde för ett år sedan.

Hittills har 7 430 somaliska anhöriginvandrare ansökt om uppehållstillstånd. Omkring 70 procent kommer sannolikt att få ett ja.

På Somaliska riksförbundet ser man flera skäl till att färre än väntat söker sig hit. Att många av de somalier som är här är arbetslösa, att många makar i Somalia saknar id-handlingar som styrker deras identitet, ett annat är att den nya regeringen i Somalia inger hopp om att livet där blir bättre vilket inte minst kan leda till att äldre väljer att stanna kvar.

– De som är äldre väljer nog att stanna kvar eftersom det är en så stor omställning att komma till ett nytt land. När det gäller de yngre har de svårigheter att visa att de är somalier, säger Habane Abdulkadir Hassan som är kommunikationsansvarig.

Läs artikeln på sr.se

 


 

Mer pengar till integration

 

19 september, 2013

Efter två år där de faktiska utgifterna blivit lägre än de budgeterade föreslår regeringen en rejäl ökning av integrationsbudgeten till drygt 12 miljarder kronor.

Förslaget innebär en utgiftsökning med närmare två miljarder som främst ska täcka ökade utgifter för kommunersättningar vid flyktingmottagande samt för etableringsersättning och etableringslotsar för vissa nyanlända invandrare.

Kommunersättningarna, som integrationsminister Erik Ullenhag (FP) redan aviserat ska fördelas så att de bättre gynnar de kommuner som tar emot flest flyktingar, är den överlägset största av utgiftsposterna.

På området migration minskas budgeten för 2014 till 9,9 miljarder från 10 miljarder för 2013, trots den kraftiga ökningen av asylsökande från framför allt Syrien.

Migrationsverkets handläggning har nämligen effektiviserats, konstaterar regeringen men medger att exempelvis Syrienkrigets följder är svåra att förutsäga.

De beräknade anslagen för 2015, 2016 och 2017 uppgår till mellan 9,4 och 9,5 miljarder.

 


Nyanlända erbjuds folkhögskoleutbildning

 

11 september, 2013

Nästa år ska folkhögskolorna erbjuda utbildningar för nyanlända invandrare. Arbetsförmedlingen kommer att finansiera kurserna som utformas utifrån nyanländas speciella behov och förutsättningar.

Utbildningarna kommer att innehålla allt från svenska för invandrare, sfi, och samhällsorientering till vissa orienterande och arbetsförberedande insatser.

Det handlar om cirka 4 000 platser per år, enligt förslaget som finns med i regeringens budgetproposition för 2014.

— Nu gör vi från regeringens sida det möjligt att i större utsträckning ta till vara folkhögskolornas kunskap och erfarenhet för att påskynda nyanländas etablering i samhället, kommenterade integrationsminister Erik Ullenhag när förslaget presenterades.

Sedan tidigare har Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna ett samarbete om den så kallade folkhögskolesatsningen. Det är en studieförberedande kurs för personer som saknar grundskole- eller gymnasiebetyg.

Folkhögskolesatsningen

 


 

Ullenhag: “Solidaritet ska löna sig”

 

27 augusti, 2013

Erik Ullenhag

Regeringen vill premiera kommuner som tar emot många flyktingar och samtidigt bestraffa dem som inte gör det. Men det moderata kommunalrådet i Täby, en kommun med lågt mottagande, tror inte att förslaget får någon effekt. Där är problemet inte pengar utan brist på bostäder.

Södertäljes socialdemokratiska kommunalråd Boel Godner och hennes moderata kollega Marita Lernestad har gjort gemensam sak för att få fram mer pengar till kommunens flyktingmottagande. De har vid flera gånger fört samtal med integrationsminister Erik Ullenhag (FP).

– Det är glädjande att en borgerlig regering har lyssnat på en socialdemokratiskt ledd kommun, säger Boel Godner.

Södertälje brukar toppa statistiken över högt flyktingmottagande, framför allt därför att många på eget initiativ söker sig dit. Kommunen blir därför en av vinnarna på regeringens nya ”prestationsbaserade” system.

Erik Ullenhag är övertygad om att modellen kommer att leda till en utjämning mellan kommunerna.

– Vi har ett stort antal asylsökande som väntar på placering. Vi vill ha en jämnare fördelning av flyktingar över landet, motiverar han förslaget som läggs fram i höstbudgeten.

Kommuner som i förhållande till sin folkmängd tar emot många nyanlända flyktingar ska få höjd ersättning med som mest 15 000 kronor extra per person. För dem med lågt mottagande sänks däremot bidraget. Integrationsministern poängterar att han ser flyktingsmottagandet som ett nationellt ansvar.

– Det är stötande när vissa kommuner tar emot väldigt få nyanlända. För mig är det viktigt att solidaritet ska löna sig, motiverar han det nya regelverket som ska träda i kraft 2014.

Boel Godner är positiv till att regeringen nu skjuter till mer pengar. Under den kommande fyraårsperioden handlar det om totalt 1,1 miljarder kronor.

– Men vi skulle behöva oerhört mycket mer pengar om alla barn här i Södertälje skulle få samma förutsättningar. Men det här är en bit på väg, säger hon.

Men det moderata kommunalrådet Leif Gripestam i Täby – en kommun med låg andel flyktingar – ser inte pengarna som problemet.

– Viljan finns att hjälpa till. Det är självklart. Men det finns inga bostäder här, påpekar han.

Det gör att ett sänkt statligt bidrag inte påverkar kommunen att ta emot fler nyanlända.

– Nej. Det har jag svårt att se, säger Leif Gripestam.

Christina Höj Larsen, Vänsterpartiets flyktingpolitiska talesperson, menar att regeringens förslag inte bidrar till att jämna ut ansvarsfördelningen mellan kommunerna. Det som behövs är lagstiftning, säger hon.

– Det är inte pengarna det handlar om, anser hon och förklarar att det framför allt är kommuner med rödgrönt styre som står för ett högt flyktingmottagande.

Bland regeringens förslag finns också bland annat skärpta krav på nyanlända att acceptera ett ”lämpligt” arbete. Exakt hur modellen ska se ut tänker regeringen återkomma med. Dessutom ska även syskon till ensamkommande flyktingbarn omfattas av den statliga ersättningen för flyktingmottagande.

 

Läs artikeln på SvD

 


 

Fler nyanlända invandrare får ta del av etableringsinsatser

 

23 augusti, 2013

Pressmeddelande från Arbetsmarknadsdepartementet:

Regeringen föreslår idag i en proposition till riksdagen att fler anhöriginvandrare som kommer till Sverige ska omfattas av etableringsinsatser för att snabbt lära sig svenska och komma i arbete.

Förslaget innebär att det statliga ekonomiska ansvaret för anhöriga till flyktingar och skyddsbehövande utvidgas. Den som är anhörig till en flykting eller skyddsbehövande, och som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige inom sex år, får nu rätt till etableringsinsatser och etableringsersättning. Tidigare var tidsgränsen två år. Detta innebär också att kommunerna får ersättning för kostnaderna för fler nyanlända.

– Att familjer har möjlighet att återförenas i Sverige är bra både för de enskilda individerna och ur ett integrationsperspektiv. Det är viktigt att fler anhöriga till flyktingar och skyddsbehövande får möjlighet att lära sig svenska och komma i arbete, samtidigt som vi också ersätter kommunen för kostnaderna för dessa anhöriga, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

Förslaget beräknas beröra i genomsnitt cirka 700 personer per år. Anhöriga till svenska medborgare omfattas inte av beslutet. Lagändringen föreslås gälla från den 1 januari 2014.

 

Läs mer på regeringen.se

 


 

Bank vill bryta mönster – rekryterar utländska akademiker

 

29 juli, 2013

rekrytering

Fem till sju år. Så lång tid tar det i snitt för utlandsfödda akademiker att få jobb i Sverige. Swedbank vill bryta mönstret och rekryterar medvetet från just den gruppen.

– Här finns en viktig kulturell och språklig kompetens, säger Patricia Kempff från Swedbank.

Patricia Kempff som är ansvarig för arbetsmarknad, utbildning och integration på Swedbank berättar att banken genom ett samarbete med arbetsförmedlingen som man kallar ”Äntligen jobb” har rekryterat utländska akademiker sedan 2011. Sammanlagt har 50 personer fått praktikplats och praktiken har i 60 procent av fallen lett till någon form av anställning.

– Det finns 36.000 arbetslösa utlandsfödda akademiker i Sverige. Vi vill inte missa den kompetensen, säger hon.

Under praktikperioden hos banken betalar arbetsförmedlingen ut ersättning till deltagarna. Swedbank står för utbildning och handledning. Praktiken skräddarsys utifrån de olika individernas villkor och förutsättningar och består bland annat av språkträning, kassa- och kundtjänstarbete.

– Vi vill ha anställda som speglar våra kunder och samhället i stort. Det här är en modell som fungerar för oss, säger Patricia Kempff.

Vad tror du att det beror på att utländska akademiker har svårt att få jobb i Sverige?

– Jag tror att många arbetsgivare rekryterar på ett traditionellt sätt och då är det lätt att missa den här kompetensen. Många skjuter också över ansvaret på andra. Egentligen tror jag att fler vill anställa utlandsfödda akademiker, de har bara inte hittat en modell för hur de ska sköta rekryteringen.

En kvalitativ studie som fackförbundet Saco har gjort visar att många utländska akademiker som kommer till Sverige tycker att det är svårt att få information om hur man tar sig in på arbetsmarknaden. Den information de får kommer från vänner, bekanta eller internet och Saco menar att samhället kan göra betydligt mer för att underlätta.

– Det är viktigt att tidigt få vägledning och vi har lagt ett förslag till regeringen som innebär att en nationell och lättillgänglig vägledning tas fram, säger Josefin Edström, utredare på Saco.

Hon menar att de utländska akademikerna också behöver mer informell information om arbetsmarknaden.

– Det kan exempelvis handla om hur relationen mellan arbetstagare och chef ser ut på arbetsplatser eller om hur den svenska fikapauskulturen fungerar, säger hon.

 

Läs hela artikeln på dn.se

 


 

Ny rapport om nyanländas första tid i Sverige

 

11 juli, 2013

Transnationella band

Bibehållen rätt till eget boende och ekonomisk rådgivning till nyanlända – ny rapport från Global Utmaning.
Många nyanlända tyngs av ansvar för att hjälpa anhöriga och släktingar som finns kvar i ursprungslandet. Asylsökande och andra nyanlända borde erbjudas finansiell rådgivning för att kunna göra vettiga avvägningar mellan släktingars behov i ursprungslandet och egna behov i Sverige. Det är en av slutsatserna i Global Utmanings omfattande studie Transnationella band: perspektiv på den första tiden i Sverige, om hur migranters sociala nätverk påverkar asylsökandes första tid i Sverige.

Rapporten Transnationella band: perspektiv på den första tiden i Sverige visar också att den resurs som migranters sociala nätverk utgör ofta är avgörande för att nyanlända ska få vardagen att gå ihop. Möjligheten att bo (EBO) i närheten av anhöriga och släktingar ger asylsökande tillgång till resurser som är avgörande för att de snabbt ska kunna integrera sig i Sverige. Men svenska myndigheter har i dagsläget ingen strategi för att stärka migranters transnationella band.

– Vår rapport visar att migranters transnationella band ofta är en outnyttjad resurs, säger Lisa Pelling, programchef på Global Utmaning och en av rapportens medförfattare. En kartläggning av varje nyanländs mänskliga resurser borde vara en obligatorisk del av mottagandet, och av Arbetsförmedlingens etableringsinsatser, fortsätter Lisa Pelling.

Global Utmaning har i andra sammanhang uppmärksammat att Sverige saknar en strategi för att sänka kostnaderna för att skicka pengar från Sverige, se bland annat den här artikeln som publicerades på Svd:s Brännpunkt.

Rapportförfattarna också i Göteborgsposten om vikten av att låta nyanlända välja bostadsort själva.

Läs mer på globalutmaning.se

 


Flykting- och asyldebatt med önskan om bättre samarbete

3 juli, 2013

Nationella åtaganden som är beslutade av riksdagen ska finansieras med statliga medel. Därför måste de kommuner som tar ett stort ansvar också få bättre kompensation för sina kostnader, och bättre möjlighet att planera sina insatser.

skl-debatt

I panelen: Anders Danielsson, Angeles Bermudez Svankvist och Anders Knape. Längst fram i bilden är moderatorn Jan Wifstrand, och bakom honom skymtar Ilmar Reepalu.

 

De synpunkterna framfördes av SKL:s ordförande Anders Knape vid förbundets Almedalsseminarium om kommuneras förutsättningar att ge asylsökande och flyktingar bästa möjlighet att komma in det svenska samhället.

– Systemet idag är varken bra eller värdigt, sa Anders Knape, som efterlyste ett bredare angreppsätt, bättre samarbete och mer dialog när man försöker möta de problem som finns i dagens asyl- och flyktingsmottagnde.

Han fick stöd av SKL:s 2:e vice ordförane Ilmar Reepalu som påpekade att det inte kan vara kommunernas ansvar att finansiera en nationell politik.

– De schabloner som ligger till grund för ersättningen till kommunerna är inte anpassade till dagens förhållanden, och helt otillräckliga. Våra beräkningar visar att 80-90 procent av de pengar som ska räcka i 3,5 år är förbrukade redan efter första året, sa han.

I debatten, som utgick på SKL:s 35-punktsprogram för ett bättre flyktingmottagande, deltog även representanter för två av de statliga myndigheter som också har centrala uppgifter i arbetet med att ta emot nyanlända och hjälpa dem att etablera sig i Sverige – generaldirektörerna Angeles Bermudez Svankvist från Arbetsförmedlingen och Anders Danielsson från Migrationsverket.

Angeles Bermudez Svankvist ansåg att samarbetet i stort sett fungerar bra, och att man inte löser problem genom att föra över pengar från en del av den samlade samhällsekonomin till en annan. Hon efterlyste i stället helt andra samarbetsformer och metoder.

– Kommuner och landsting, som är stora arbetsgivare, kan till exempel öppna dörren för de nyanlända genom att ge dem arbete eller praktik. Det är ett konkret sätt att introducera dem i samhället, sa hon. Det är genom arbetet som man lär sig svenska och hur samhället fungerar. Hon uppmanade kommunerna att utnyttja möjligheten att skapa individuellt anpassade arbetsformer

Anders Danielsson hänvisade till att utgångspunkten måste vara att riksdagen i enighet har fattat beslut om immigrationspolitiken, och att alla har samma ambition.

– Men vi har fastnat i en diskussion om maktfördelning och styrprinciper.

Han ansåg att eftersom behoven och antalet nyanlända varierar så mycket, samtidigt som det finns en lagstiftning som alla måste följa, så måste man ha förståelse för att kommunerna inte alltid är nöjda med Immigrationsverkets insatser.

– Men vi har ambitionen, och gör så gott vi kan.

En av de frågor lyftes under debatten gällde bostäderna. Ilmar Reepalu räknade upp en rad områden runt om i landet som påverkas av problem med trångboddhet och bristande integration, och efterlyste en förändring av reglerna för de nyanländas bosättning.

– En statlig myndighet löser sitt problem, samtidigt som det skapas ett gigantiskt problem för alla andra, sa han

Nu fortsätter SKL:s arbete med att driva på en översyn av mottagnings- och integrationsystemet.

– Arbetet har bara påbörjats. Vi kommer att bocka av en del punkter i 35-punktsprogrammet, och kanske lägga till andra. Nu fortsätter dialogen med alla parter – kommunerna, regeringen och myndigheterna, sa Anders Knape.

 

Läs artikeln på skl.se

 


 

Så kan nyanlända ges bättre chans till jobb

7 juni, 2013

I Stockholm har vi bra metoder för att korta nyanländas väg till jobb, men Arbetsförmedlingens regelverk sätter käppar i hjulet. Därför bör detta reformeras, skriver Ulla Hamilton (M) i SvD.

År 2009 inledde Stockholms stad i samarbete med Arbetsförmedlingen projektet Etablering Stockholm. Syftet var att korta etableringstiden och därmed öka integrationen på arbetsmarknaden. Projektet riktade sig till nyanlända, födda utanför Norden. En ny modell, Matchning från dag 1, arbetades fram med utgångspunkt i att alla individer är matchningsbara och att man ska matchas mot arbete och inte mot praktik. Det kanske kan låta självklart. Resultaten var mycket framgångsrika. 60 procent av deltagarna gick vidare till arbete eller studier. Tanken var att Stockholms stads Jobbtorg och Arbetsförmedlingen gemensamt skulle använda sig av de nya verktyg som utvecklats, för att nå en mer effektiv etableringskedja.

Men 2010 infördes etableringsreformen och Arbetsförmedlingen fick huvudansvaret för etableringsinsatserna. Samtidigt hade kommunerna fortfarande kvar ansvaret för svenska för invandrare och samhällsorientering. Nu har de första resultaten från etableringsuppdraget kommit och tyvärr har endast tjugofem deltagare i Stockholm ett osubventionerat arbete efter två år. Det motsvarar endast 5 procent av deltagarna. Det kan inte ses som någonting annat än ett misslyckande.

Vi kan också se att färre personer har anmälts till stadens insatser för samhällsorientering. Insatserna innebär att nyanlända får en introduktion om Sverige på sitt eget modersmål. Till exempel får man lära sig om Sveriges grundlagar, hur man bor och lever i Sverige och praktiska tips om hur man exempelvis slänger sopor och åker kollektivt. Arbetsförmedlingens uppdrag är att anmäla nyanlända till dessa insatser, vilka alltså har minskat. Sammantaget är detta en oroande utveckling som drabbar de nyanlända som riskerar att låsas fast i utanförskap. Risken är därför stor att utanförskapet och biståndsbehovet ökar, samtidigt som vi står utan möjligheter att stötta personer till egen försörjning.

Att sätta in rätt insatser för nyanlända är en utmaning. Därför vill vi återigen ta upp samarbetet kring etableringsinsatserna, så att all expertis som finns på området tas tillvara och kommer nyanlända till del. Idag finns det begränsningar för i vilken utsträckning Arbetsförmedlingen får samarbeta med kommuner, vilket bidrar till ett onödigt resursslöseri.

Vi har fyra konkreta förslag för förbättrad etablering för nyanlända på arbetsmarknaden:

1. Ge Arbetsförmedlingen flexibilitet att göra lokala upphandlingar som inte behöver se likadana ut i hela landet. Arbetsmarknaden ser olika ut i olika delar av landet. Vad som fungerar i Stockholm kanske är helt fel väg att gå i Umeå. Att försöka hitta en och samma form för alla fungerar inte.

2. Ge Arbetsförmedlingen mandat att upphandla från kommunerna.
Landets kommuner arbetar i väldigt olika utsträckning med arbetsmarknadsåtgärder. Genom att tillåta lokal upphandling från kommunerna kan effektiva metoder och verktyg som har arbetats fram och som man vet fungerar tas tillvara. Idag har vi i Stockholm exempelvis en kombination av språkinlärning och yrkesintroduktion som fungerar väldigt väl. Men Arbetsförmedlingen har stora svårigheter att utnyttja Stockholms resurser och utarbetar istället egna insatser med sämre resultat.

3. Ökat samarbete i alla delar av etableringskedjan.Kommuner och Arbetsförmedlingen bör samarbeta kring framtagandet av etableringsplanen för den nyanlände och på så sätt få ett närmare samarbete när det gäller SFI, vuxenutbildningen och andra samhällsorienterade insatser. Idag sitter arbetsförmedlare och planerar insatser, utan att veta vad som redan finns och erbjuds på orten.

4. Arbetsförmedlingen måste erbjuda fler och tidigare valideringsinsatser.På uppdrag av regeringen gjordes en kartläggning av valideringen av nyanländas kompetens. Där framgår att endast ett drygt tiotal, mindre än 1 procent, nyanlända inom etableringsuppdraget har får sin kompetens validerad. Dessutom inleddes valideringsinsatserna sent – flera månader efter första samtalet med Arbetsförmedlingen.

Nu måste vi tillsammans kraftsamla så att alla de som kommer hit till Stockholm får bästa möjliga chans till egen försörjning, och till de möjligheter i livet som kommer med det.

ULLA HAMILTON (M)
arbetsmarknadsborgarråd i Stockholms stad

 

Läs hela artikeln på SvD

 


Få utländsk födda får sin kompetens prövad

30 maj, 2013
Arbetsförmedlingen och kommunerna kan pröva nyanlända invandrares kompetens för att underlätta att de får jobb. Men en sådan prövning sker mycket sällan, visar Statskontoret i en rapport.

Under perioden 2011 till 2012 fick drygt 1 400 utrikes födda arbetssökande sin kompetens bedömd enligt de yrkesinriktade modeller som Arbetsförmedlingen har upphandlat.

När det gäller de nyanlända invandrare som omfattas av etableringsreformen är antalet ännu färre. Under 2011 fick endast 13 personer av drygt 8 000 nyanlända arbetssökande inom etableringsuppdraget sin kompetens bedömd.

Etableringsreformen infördes 2010 för att nyanlända ska få ett professionellt stöd att så snabbt som möjligt att etablera sig genom svenskundervisning, jobb och att klara sin egen försörjning.

Enligt Statskontorets genomgång är det betydligt fler män än kvinnor som får sin kompetens bedömd av Arbetsförmedlingen. Det är också tydligt att kvinnor prövas mot traditionellt kvinnliga yrken, och män mot mansdominerade yrken.

Efterfrågan av en prövning av kompetensen, validering, är större än vad Arbetsförmedlingen kan tillgodose. Statskontoret föreslår därför att regeringen ger Arbetsförmedlingen i uppdrag att utreda vilka problem som finns i samband med upphandling av aktörer som kan utföra prövningen. Regeringen bör även undersöka om det finns behov av att klargöra gränserna mellan Skolverkets och Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag.

Enligt Statskontoret saknas det tillräcklig kunskap om nyanlända invandrares behov av kompetensprövning för att det ska gå att bedöma vad som är en lämplig omfattning. Statskontoret föreslår därför att regeringen också ger Arbetsförmedlingen i uppdrag att undersöka och redovisa hur situationen ser ut.

 

Läs Statskontorets rapport

Läs artikeln på Riksdag och Departement 

 


 

Få i jobb efter etableringsreform

 

22 maj, 2013

Bara tre procent av nyanlända flyktingar fick ett jobb utan statliga subventioner efter att ha ingått i regeringens så kallade etableringsreform. Arbetsförmedlingen har för Ekots räkning tagit fram de första siffrorna som visar vad som hänt de nyanlända som deltagit i satsningen.

 

– Det är tufft, det är svårt att konkurrera. Personer som inte har någon erfarenhet från svensk arbetsmarknad eller från långt bakåt i tiden och måste konkurrera med andra sorteras ofta sist i kön, säger Marie Linell Persson, direktör för avdelningen Integration och etablering på Arbetsförmedlingen.

Tanken med etableringsreformen var att nyanlända flyktingar snabbare skulle komma ut i jobb. I december 2010 tog Arbetsförmedlingen över ansvaret från kommunerna och de första nyanlända flyktingarna fick en tvåårig etableringsplan.

Arbetsförmedlingen har nu för Ekots räkning tittat på vad som hänt de drygt 1 700 som hittills gått igenom en hel etableringsplan.

Tidigare studier visar att en del hoppat av planen i förtid eftersom att de fått jobb eller utbildning.

Men av de som fullföljt planen var det bara tre procent eller 60 stycken av de drygt 1 700 som hade jobb utan statligt stöd.

200 eller 12 procent, hade helt eller delvis subventionerade anställningar, som instegsjobb eller nystartsjobb. Jobb som Marie Linell Persson tycker också har ett värde:

– Vad gäller subventionerade anställningar, eller subvention till arbetsgivaren, så är det riktiga jobb anser vi för personen har en anställning och får en avtalsenlig lön.

– När det gäller såna här siffror att bara tre procent har ett jobb och egen försörjning, det är ett misslyckande, säger Mats Johnsson är moderat och kommunstyrelsens ordförande i Alvesta.

Med överfullt asylboende där nyanlända med uppehållstillstånd fastnat eftersom de saknar kommunplacering, är han inte nöjd.

Av de 1700 nyanlända som lämnat etableringsuppdraget finns mer än hälften kvar hos Arbetsförmedlingen efter de två åren i etableringsreformen i olika åtgärder. De får nu aktivitetsstöd istället för den etableringsersättning de fick tidigare.

– Ja, man får ju de här drygt 3000 kronorna men resten måste ju fyllas på med försörjningsstöd eller socialbidrag, säger Mats Johnsson, kommunstyrelsens ordförande i Alvesta.

Enligt Arbetsförmedlingen säger siffrorna inget om framtiden, fortfarande är det få som gått de två åren. Men det moderata kommunalrådet i Alvesta tror inte på bättre resultat framöver.

– Det är ju ett misslyckande utav stora mått. Männskligt och ekonomiskt. Jag är mycket bekymrad. Det blir en grogrund även för rasistiska krafter i vår kommun.

 

Läs och lyssna på artikeln på sr.se

 


 

Nyanlända får olika introduktion om Sverige

15 maj, 2013

Den samhällsorientering som nyanlända invandrare erbjuds om Sverige får kritik för att ha för stora skillnader i olika delar av landet. I vissa kommuner får deltagarna all sin undervisning över internet medan andra erbjuds upp till tjugo träffar med gruppdiskussioner och studiebesök. Khashayar Farmanbar, oppositionsråd för socialdemokraterna i Nacka, menar att skillnaderna är orimliga.

– Någonstans måste man kunna erbjuda en likvärdighet. Det är inte rimligt att människor som kommer till en kommun får bättre förutsättningar, markant bättre förutsättningar, än någon som kommer till en annan, säger Khashayar Farmanbar, oppositionsråd för socialdemokraterna i Nacka.

Samhällsorienteringen tar upp allt från hur man röstar i Sverige till hur pensionssystemet och äldrevården fungerar och ges sedan den första maj i år till alla nyanlända invandrare – även anhöriginvandrare. Själva utbildningen måste omfatta 60 timmars undervisning men exakt hur undervisningen ska gå till eller vad den ska grunda sig på är upp till varje kommun att bestämma.

Nisha Nilsson är samhällskommunikatör för en engelsktalande grupp nyanlända invandrare i Stockholm. Hennes grupp har precis varit på studiebesök vid Riksdagen och hon tror att diskussioner och studiebesök behövs för att väcka elevernas intresse.

– Jag tror det är jätteviktigt och att det väcker deltagarnas intresse när man går ut lite istället för att bara sitta i klassrummet och titta på power point eller lyssna på en som pratar. Det är väldigt uppskattat när vi har besök till Riksdagen till exempel, säger Nisha Nilsson.

Men så ser det inte ut överallt i landet. I Norrbotten består exempelvis undervisningen av videokonferenser via tv-länk där tolkar sitter med och översätter allteftersom medan kommuner som Stockholm och Göteborg erbjuder studiebesök och gruppträffar på ett tiotal olika modersmål.

Pontus Karlbom, nationell samordnare för samhällsorienteringen, menar att kommunerna har för olika förutsättningar för att kunna erbjuda en identisk undervisning och att det rentav kan vara fördelaktigt att den ser olika ut.

– Det kan vara svårt både för små och stora kommuner att få ihop tillräckligt stora grupper så det är en ekonomisk aspekt på det. Det kan vara så att man sitter uppe i Norrland och är två som pratar ett visst språk då kanske man får använda tolk eller lätt svenska. Och då kanske det är att föredra att man har en webbaserad samhällsorientering med människor från andra delar av Sverige så att man kan få det på sitt modersmål, säger Pontus Karlbom.

Nackas oppositionsråd Khashayar Farmanbar är dock kritisk till att samhällsorienteringen skiljer sig. Han menar att en ojämlik samhällsorientering riskerar att nyanlända invandrare integreras olika snabbt i olika delar av landet.

– Vi vill ju att de som kommer in ska komma in i samhället så fort som möjligt oavsett vilken ort eller vilken kommun de åker till i början. Valen man gör ska inte vara utav rädsla att man tänker “oj, nu hamnar jag i den här kommunen vilket innebär att då kommer jag inte komma in”. För mig låter det inte som att man får likvärdig information även om man får det på olika sätt, säger Khashayar Farmanbar.

Han är dessutom kritisk till att det i dagsläget saknas tillsyn av vad de 60 timmarna av undervisning faktiskt ger deltagarna och anser att det behövs vidare uppföljning.

– Det är de här 60 timmarna som man får, men man måste kunna få ut någonting på de här timmarna. Där har vi mycket att lära oss av näringslivet där vi jobbar mer resultatorienterat och kan följa upp utförarna och kan se till att de kan bli bättre, säger Khashayar Farmanbar

Pontus Karlbom tror att det finns både för- och nackdelar med en hårdare styrning av samhällsorienteringen. Han menar att det å ena sidan vore bra att följa upp vad utbildningen ger deltagarna men säger samtidigt att utbildningen måste gå att anpassa även i framtiden eftersom alla grupper är olika och har olika behov.

– Om man tittar på intentionen i det, man ska utgå från individen eller den mindre gruppens behov, då kan målen se lite olika ut. Det kan vara så att en grupp som består av unga kvinnor behöver mer kunskap om någonting än en grupp med äldre män. Så fokus kan ligga på lite olika saker inom samhällsorienteringen också även om grundkonceptet ska vara detsamma, säger Pontus Karlbom.

 

Läs eller lyssna på SR international

 


 

Länsstyrelsernas gemensamma redovisning om samhällsorientering

15 april, 2013

Samhällsorienteringen ska enligt den förordning som styr verksamheten (2010:1138) ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället och vara en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. Samhällsorienteringen ska i första hand förmedlas på modersmål utifrån den enskildes förutsättningar, bedrivas i dialogform med utrymme för reflektion samt med flexibilitet för att passa den enskildes etableringsplan.

Både kommuner och länsstyrelser har uppdrag inom samhällsorientering. Kommunerna har det operativa ansvaret medan länsstyrelserna ska främja och stödja samarbete mellan kommunerna, följa upp verksamheten samt lämna en gemensam redovisning om samhällsorientering till regeringen. Denna rapport är länsstyrelsernas återrapportering om samhällsorientering. Rapporten bygger i huvudsak på fem källor: 234 kommuners svar på en webbenkät, regionala återkopplingar från länsstyrelserna, 273 deltagarenkäter, statistik från Arbetsförmedlingen samt länsstyrelsernas samlade erfarenhet inom området.

Deltagande
Enligt de 234 kommuner som svarat på länsstyrelsernas enkät har totalt 6 492 personer som omfattas av etableringslagen deltagit i samhällsorientering mellan oktober 2011 och september 2012. Enligt Arbetsförmedlingens statistik är siffran 5 426. Det finns alltså en betydande diskrepans i statistiken. Under samma tidsperiod har sannolikt cirka 8 000 personer haft rätt till samhällsorientering. Även om siffrorna inte är helt jämförbara kan det konstateras att betydligt fler personer har rätt till samhällsorientering än vad som deltar i en sådan. I sammanhanget bör problemet med bosättningen lyftas eftersom det höga antal personer som blir kvar i anläggningsboende deltar i samhällsorienteringen i låg utsträckning.

Läs hela rapporten; Samhällsorientering för nyanlända – Länsstyrelsernas gemensamma redovisning

 


 

Högre krav på nyanlända försvårar rehabiliteringen

15 april, 2013

Från och med dagen en flykting får uppehållstillstånd gäller arbetslinjen. Men många är svårt traumatiserade och nu höjs kritiska röster som menar att kraven är för högt ställda. Skånes Fria Tidning granskar etableringsuppdraget.

Snabbare krav på arbete gör rehabiliteringen svårare för dem med allvarligast trauman. Det upplever personal på Röda korsets center för krigsskadade och torterade i Malmö.

– Drivet från etableringsuppdraget gör att man puttar ut folk i det som vissa inte klarar av, säger Barbro O´Connor, verksamhetschef på centret.

Syftet med uppdraget som arbetsförmedlingen fick av regeringen för två år sedan var att nyanlända flyktingar snabbare skulle få jobb. En stor del av ansvaret för nyanländas etablering flyttades då över från kommun till arbetsförmedling. Men detta har inneburit en negativ stress för de svårast traumatiserade och minskat möjligheten att anpassa behandlingen, menar Barbro O`Connor.

– Med det sätt som vi jobbade på innan började de här personerna stabiliseras efter fyra år. Då kunde vi långsamt anpassa aktiviteter utifrån vad personen klarar av. Nu är nivån för hög med stora krav på närvaro. Klarar man inte kraven så blir man utskriven och hamnar utanför, säger hon.

Maxtiden för inskrivning inom etableringsuppdraget är två år. En tid som nu har runnit ut för de första deltagarna som skrevs in. De som inte klarat kravet på arbete hänvisas till försörjningsstöd. En skarp ekonomisk kontrast till etableringsstödet.

– De får sin ekonomi halverad och det väcker samma hopplöshet och hjälplöshet som man upplevt under tortyr. Har du varit i en situation där du inte vet hur du ska överleva så kommer den känslan igen. Det blir hela ens existens som hotas.

Alicia Scalzotto är läkare på centret och oroar sig för att personer som hamnar utanför etableringsinsatserna saknar skyddsnät och får ta stort eget ansvar för att söka vård. Hon har mött flera personer som mår för dåligt för att delta i insatserna.

– Det är framför allt många somaliska kvinnor som är enormt traumatiserade. Den sista bilden de har med sig är att deras pappa får halsen avskuren med en machete. Då är det inte så lätt att ta sig an det som förväntas här. Många vet inte ens var de landar och sedan ska allt hända på en gång.

Hon tror att etableringsuppdraget kan hjälpa en viss grupp att snabbare få in en fot på arbetsmarknaden, men inte den grupp som mår sämst.

– Kanske hjälper det unga ambitiösa personer som är vana vid studier och som inte varit traumatiserade under så lång tid att snabbare få jobb, säger hon.

Barbro O´Connor tror att samarbete mellan vård och arbetsförmedling är viktigt men upplever att pressen på arbete har blivit större efter etableringsreformen. Målen kan ibland krocka med varandra menar hon och behandlingen måste få anpassas mer efter den enskilda personen.

– Vi kanske tycker att det är lyckat ur ett behandlingsperspektiv om personen fungerar bättre i det vanliga livet. Även om vissa handläggare på arbetsförmedlingen ser samma sak så finns inte utrymmet längre att anpassa behandlingen efter det behovet. Arbetsförmedlingen har sina pinnar som de måste räkna, hur många av deltagarna som kommer ut i jobb.

Moa Lundgren



Läs mer på Skåne Fria

 


 

Samordningen i mottagande av nyanlända måste stärkas

26 mars, 2013Statliga myndigheter och landets kommuner har en viktig uppgift i arbetet med att ta emot nyanlända och ge dessa personer förutsättningar för etablering i Sverige. Länsstyrelsernas enkät till kommunerna visar det finns mer att göra för att minska otydligheter och skapa god samordning i etableringsarbetet runt om i landet.

Av de nära 18 800 nyanlända flyktingar som togs emot i Sverige under 2012 är omkring hälften i arbetsför ålder och omfattas av den etableringslagstiftning som trädde i kraft december 2010. Lagen innebär att Arbetsförmedlingen ska teckna en lokal överenskommelse (LÖK) med berörda parter. Kommunernas redogörelser visar att här finns mer att göra.

En tredjedel av kommunerna uppger att de saknar LÖK och bland de som har LÖK upplever flera att ansvarsfördelningen är otydlig, särskilt avseende rehabilitering och socialt stöd. Dessutom uppger ungefär var femte kommun som har LÖK att de inte använder den i samordningen, varken gentemot externa aktörer eller internt inom kommunen. Här behöver åtgärder vidtas för att göra LÖK:en till det verktyg som den ska vara.

En nyckelfråga i etableringen är kunskaper i svenska språket. Utbildningsnivån bland nyanlända varierar, och samverkan ökar kommunernas möjligheter att erbjuda lämplig svenskutbildning utifrån den nyanländes bakgrund och behov. Hälften av kommunerna med ett mottagande av vuxna uppger att de samverkar med andra kommuner kring sfi. Många erbjuder sfi anpassad för såväl analfabeter som akademiker, och bidrar till att korta vägen till arbete genom exempelvis sfi med yrkesutbildning och sfi inriktad efter yrkesbakgrund.

Enkäten rör fler områden i mottagandet av nyanlända, till exempel bosättning, hälsa och ensamkommande barn. En ny enkät genomförs till hösten för att följa utvecklingen. Avsikten är att undersökningen ska bli en del av länsstyrelsernas årliga uppföljningsarbete.

 

Rapport: Mottagning och etablering av nyanlända 2012


 

Utvidgad målgrupp för samhällsorientering

 

22 mars, 2013
Fler nyanlända invandrare ska få samhällsorientering (AU7)
Kommunerna blir den 1 maj 2013 skyldiga att erbjuda fler nyanlända invandrare samhällsorientering. Den nya lagen ska gälla för vissa nyanlända invandrare som inte omfattas av målgruppen i lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Lagen ska främst gälla nyanlända anhöriginvandrare som har fyllt 18 men inte 65 år och är folkbokförda i en kommun. Lagen ska inte gälla för dem som är medborgare i ett EES-land eller Schweiz eller som går i gymnasieskolan.

Samhällsorienteringen ska börja så snart som möjligt efter att den nyanlände folkbokfört sig. Kommunernas skyldighet att erbjuda samhällsorientering upphör tre år efter den första folkbokföringen i en kommun. Kommunerna ska aktivt verka för att nyanlända som har rätt till samhällsorientering deltar i verksamheten.

 

 
Läs mer på riksdagen.se


Akut brist på bostäder för syriska flyktingar

18 mars, 2013

Situationen i bland annat Syrien har lett till att antalet asylsökande har ökat i Sverige det senaste året och utvecklingen väntas fortsätta. Sverige står nu inför en situation där bosättning för flykingar måste prioriteras. Ju snabbare flyktingar får bosättning, desto snabbare kan de återgå till ett normalt vardagsliv, vilket har stor betydelse för integrationen, skriver UNHCR:s regionala representant Pia Prytz Phiri.

Kriget i Syrien har pågått i över två år och antalet människor som flytt är nu fler än en miljon. Tre fjärdedelar av dem är kvinnor och barn. Föreställ dig att var nionde svensk skulle ha tvingats lämna sitt vardagliga liv med jobb, skola, vänner och fritidsintressen och vara på flykt mot ett okänt mål. Det är en ofattbar tanke.

Det stora flertalet av dem som flytt har fått skydd i grannländerna Turkiet, Libanon, Egypten, Irak och Jordanien. Samtidigt är cirka två miljoner syrier på flykt i sitt eget land. Bara ett fåtal har haft möjlighet att ta sig längre bort från krigets Syrien, till Europa och Sverige för att söka asyl.

Hälften av de som flytt våldet i Syrien är barn, de flesta under elva år. De är barn som sett sina föräldrar, syskon och kompisar dödas, eller sina hem och skolor bombas sönder. Dessa barn är svårt traumatiserade och har ett akut behov av mat, tak över huvudet, medicinsk vård och psykiskt stöd. Precis som alla barn i världen har de också ett behov av rutiner. I deras fall är behovet av en vardag i säkerhet och trygghet, med tillgång till bostad, skola och sjukvård, särskilt akut; det är en nödvändighet för att de ska kunna fortsätta vara barn, och utvecklas till trygga, starka individer som deltar fullt ut i samhällslivet.

Väl i Sverige behöver nyanlända flyktingar stöd för att så fort som möjligt kunna skapa en ny vardag som ger dem förutsättningar till integration och möjlighet att delta och bidra till vårt gemensamma samhälle. Det är därför viktigt att de snabbt kan lämna sitt tillfälliga boende i asylmottagningar eller hos vänner och erbjudas en plats och bostad i en kommun.

Under 2012 fattades 6 000 kommunplatser och Migrationsverkets prognos är att siffran kommer att stiga till 9 000 i år. UNHCR betonar vikten av att flyktingar hittar boende så snabbt som möjligt. De behöver en fast punkt i tillvaron, ett hem, för att kunna börja om. Kommuner spelar en avgörande roll för flyktingars möjlighet att komma vidare med sina liv. Vi är medvetna om att det just nu saknas lägenheter på många orter i Sverige och att trycket vad gäller mottagande är starkt, men om alla kommuner öppnar dörren för några, finns det plats för alla.

Sverige har tidigare tagit sitt humanitära ansvar, även i tider av ekonomiska svårigheter, som under 1990-talet när kriget härjade i före detta Jugoslavien. De tidigare flyktingarna skapade sig ett nytt liv i Sverige och är nu en självklar del av samhället. Det initiala mottagandet av flyktingar har stor betydelse för integrationen. Att så snabbt som möjligt finna bostäder för flyktingar som fått uppehållstillstånd i Sverige är nödvändigt för att i framtiden kunna se tillbaka och säga: Sverige är ett land där alla får möjlighet att leva ett värdigt liv. Låt Sverige fortsätta vara en fristad för människor på flykt.

 

PIA PRYTZ PHIRI
Regional representant för UNHCR:s regionkontor för de baltiska och nordiska länderna i Stockholm.
Läs artikeln på SvD

 


 

Fokus på jämställdhet i integrationspolitiken

 

8 mars, 2013

En av dagens stora utmaningar handlar om att bryta det utanförskap som många utrikes födda kvinnor fastnat i. Därför fokuserar vi på jämställdhet i omläggningen av integrationspolitiken, skriver integrationsminister Erik Ullenhag (FP) i GP.

Feltänk inom integrationspolitiken har bidragit till att kvinnor med utländsk bakgrund fastnat i hemmet och aldrig fått en chans att få en egen lön att leva på.

För att fördjupa jämställdhetsperspektivet i integrationspoliken tillsatte jag den s k AKKA-utredningen (SOU 2012:69, Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare).

Det är anmärkningsvärda uppgifter som har presenterats i utredningen. Nyanlända kvinnor med barn som är fyra år uppmanas av var femte kommun att avbryta sina studier i svenska och ansöka om föräldrapenning. Kommunerna ser det som en kortsiktig besparing då staten bär kostnaden för föräldrapenningen, trots att det i det långa loppet leder till bidragsberoende och utanförskap för individen. I utredningen framgår också att mottagandet av nyanlända invandrare fortfarande är väldigt könsstereotypt. Män och kvinnor möts av olika förväntningar och olika typer av insatser de första åren i Sverige enbart på grund av sitt kön.

Har blivit en kvinnofälla
Föräldrapenningen har alltså blivit en kvinnofälla för många nyanlända invandrarmammor. De som tar föräldraledigt med äldre barn får inte kontakt med arbetsmarknaden eller möjlighet att läsa svenska. För fyra-femåriga nyanlända barn är detta också ett problem då de inte kommer in i förskolan och får den språkträning som det innebär. Mot den bakgrunden har regeringen aviserat en regelförändring som innebär att 80 procent av föräldrapenningdagarna ska tas ut innan barnet fyllt fyra år. Förändringen kommer göra att föräldraförsäkringen inte längre blir en kvinnofälla för mammor som invandrar med äldre barn.

Vi kommer aldrig lyckas med integrationen om vi inte ser dem som kommer till Sverige som individer som alla kan bidra till samhället. Vare sig du är kvinna eller man, kristen eller muslim, välutbildad eller inte, behövs du. Frågan som alltid ska ställas är vad nyanlända invandrare kan bidra med, inte vilket bidragssystem de ska in i.

Både fel och tragiskt
Det är tragiskt att samhället förväntar sig mindre från personer beroende på deras kulturella bakgrund eller kön, i stället för att se dem som individer med förmågor. Dessutom är det fel. Detta bevisas inte minst av flickor med utländsk bakgrund som i genomsnitt lyckas väl i skolan. Faktum är att flickor med utländsk bakgrund i vissa avseenden lyckas bättre i skolan än pojkar med svenskfödda föräldrar.

Historiska reformer som särbeskattning och utbyggd förskola gjorde det lönsamt för kvinnor att arbeta, vilket i sin tur har stärkt Sveriges ekonomi. Samma insikt har inte genomsyrat mottagandet av nyanlända invandrare. I dag är det nyanlända kvinnor som står längre ifrån arbetsmarknaden än någon annan grupp. Det tar alldeles för lång tid för dem att komma i arbete och alldeles för många får aldrig ett jobb att gå till.

Tydligt jämställdhetsfokus
Den omläggning av integrationspolitiken, som regeringen nu genomför, har ett tydligt jämställdhetsfokus. Fokus på jobb ska gälla från dag ett – för både kvinnor och män. Och ersättningarna till nyanlända är numera individuella. För att få full etableringsersättning i en familj ska både kvinnan och mannen delta i arbetsförberedande insatser samt läsa svenska och samhällsorientering.

En viktig framtidsfråga är att underlätta för lågutbildade invandrare att komma ut i arbete. Värdet av att få in en fot på arbetsmarknaden, även om det är ett enkelt jobb, ska inte underskattas. Vi måste komma bort från den nedlåtande synen på enklare jobb som har präglat till exempel debatten om rut-avdraget.

En betydelsefull reform
Rut-avdraget är en av de reformer som har betytt mest för utrikesfödda kvinnor, som tidigare jobbade svart eller inte jobbade alls, när det gäller att få ett jobb, tjäna egna pengar och få sociala förmåner. Av 950 nya företagare i den hushållsnära rut-sektorn var 63 procent utrikesfödda och de utrikes födda kvinnorna utgjorde nästan 40 procent av samtliga nya företagare i branschen, enligt SCB. I det läget är det anmärkningsvärt att socialdemokraternas talesperson i partiledardebatten så sent som i höstas avfärdade dem som ”husor”.

Jag vägrar acceptera såväl beskrivningen av nyanlända som en börda som att lösningen är en återgång till socialdemokraternas bidragsorienterade integrationspolitik.

Vägen framåt handlar om att såväl kvinnor som män som kommer till Sverige ska behandlas som individer med möjligheter att bidra till det svenska samhället och arbetsmarknaden. En integrationspolitik med tydligt jämställdhetsfokus är en av dagens stora jämställdhetsutmaningar.

 

Erik Ullenhag (FP)
integrationsminister

 

Läs artikeln i GP

 


Språkträning för småbarnsföräldrar

 

7 mars, 2013

Mycket joller och lite barnskrik blir det. Men här är det föräldrarna som är i träning, skriver Aftonblandet. – Språkträningen är mest aktuell för nyanlända. Men mötet är lika värdefullt för alla, säger Karin Bruce, initiativtagare till språk- och föräldrakaféet.

På den knallgröna mattan i ett av rummen på Kista bibliotek i norra Stockholm, bland klossar, pekböcker och bitleksaker, är aktiviteten i full gång.

Qiang Ye Almlöf har sonen Alfred 3 år i famnen. Lille Vidar 3 månader sover i vagnen. Qiang flyttade till Sverige från Kina 2003 för att studera på Kungliga tekniska högskolan. Hennes svenska är bra – men hon vill bli ­bättre. Hemma och på jobbet talas det mest engelska.

– Det passar mig jättebra att komma hit och träna nu när jag är mammaledig och har tid, säger hon.

Känns bra att bidra
Karin Bruce fick idén till språkgrupperna när hon blev föräldraledig med sitt andra barn.

– Jag letade efter en ­aktivitet dit det funkar att ta med sig en skrikande bebis, där man inte behöver ursäkta sig, säger hon.

Hanna-Li Malmström och sonen Rasmus, 7 månader, har varit med sedan starten.

– Det känns bra att inte bara prata barn, utan känna att man bidrar med ­något, säger Hanna-Li.

 

Flera mötesplatser
Ilknur Rencber, 33, som är född i Sverige av föräldrar från Turkiet, är ­inne på samma spår.

– Jag tittade runt på ­olika volontärprojekt, men först detta känns helt rätt. Det är roligt att kunna vara med och göra skillnad, säger Ilknur medan sonen Zilan, 6 månader, kryper framför ­henne.

Tanken med den kombinerade föräldragruppen och språkkaféet är att locka både svenska och nyanlända föräldrar.

– Jag tänker mig att språkträningen mest är aktuell för nyanlända, men mötet är lika värdefullt för alla. Alla är hemma med barn, så vi har något väldigt uppenbart gemensamt, säger Karin Bruce.

– Men vi pratar ju om andra saker också.

 

Läs artikeln på aftonbladet.se

 


 

Forskning om flyktingars hälsa

 

25 februari, 2013

Malmö Institute for Studies of Migration (MIM) vid Malmö högskola ska tillsammans med Länsstyrelsen i Skåne och en rad skånska aktörer inom Partnerskap Skåne forska om nyanlända flyktingars hälsa och utveckla hälsofrämjande insatser. I utvecklingsarbetet deltar också själva målgruppen. Projektet tilldelas 11 miljoner kronor.

Hälsa är avgörande för asylsökande och nyanlända flyktingars möjligheter för integration och etablering på arbetsmarknaden. Erfarenheter visar att ohälsa ofta gör att introduktions- och etableringsinsatser försvåras. Forskning indikerar dessutom att hälsan i dessa grupper ofta verkar försämras, snarare än förbättras, under den första tiden i Sverige.

– Det är oerhört glädjande att vi nu får finansiering för vårt forskningsprojekt och samarbete, där vi ska ta ett helhetsperspektiv på hälsans betydelse för nyanlända flyktingars etablering och integration i Skåne. Det säger Carin Björngren Cuadra, universitetslektor vid Malmö högskolas fakultet för hälsa och samhälle, forskare och samordnare för projektet som är förlagt till MIM.

Projektet som heter Stödplattform för migration och hälsa (MILSA) består av fyra delprojekt där man ska studera:
• hur nyanlända flyktingar mår
• hur de olika skånska aktörerna agerar när de tar emot nyanlända flyktingar och hur samarbetet kan utvecklas
• hur fysisk aktivitet kan stimuleras
• vilket behov nyanlända har av information om hälsa och hur hälsofrågorna kan lyftas nationellt

– Malmö högskolas roll i projektet är att bidra till kunskapsutvecklingen. Vi ska göra praktiknära forskning. Projekten kommer att utformas tillsammans med parterna och med målgruppen, säger Carin Björngren Cuadra.

Partnerskap Skåne som är ett samarbete och en utvecklingsplattform mellan ett 40-tal aktörer i Skåne arbetar med att utveckla möjligheterna för nyanlända flyktingar. Partnerskap Skåne är knuten till den regionala överenskommelsen om samverkan kring utveckling av etablering för asylsökande, flyktingar och andra invandrare i Skåne.
– Skåne är framgångsrikt inom detta område och det finns ett intresse av att lyfta frågorna i Sverige och internationellt, säger Katarina Carlzén, projektledare på Länsstyrelsen i Skåne.

Text: Lotta Orban

Läs artikeln på Malmö högskolas hemsida

 


 

Oväntat låg anhöriginvandring från Somalia

6 februari, 2013
Intresset bland somalier att komma till sina anhöriga i Sverige har visat sig inte vara så stort som myndigheterna trodde för ett år sedan. Då ledde en dom i Migrationsöverdomstolen till att betydligt fler somalier skulle kunna återförenas med sina anhöriga här. Men många av de som förväntades söka sig hit på nytt, har inte gjort det.

Björn Berggren är migrationsexpert på svenska ambassaden i Etiopien, där de flesta ansökningar lämnas in av somalier.

– Vi utgick från att alla de som sökt uppehållstillstånd och arbetstillstånd på familjeanknytning skulle komma tillbaka när praxis ändrades. Men det visade sig helt enkelt att alla inte kom tillbaka för att söka en andra gång eller en tredje gång. Vi överskattade det uppdämda behovet, säger Björn Berggren.

De somaliska anhöriginvandrarna är en grupp som fått stor uppmärksamhet under senare tid, och många uppskattningar har gjorts om hur många som skulle söka sig till Sverige efter att reglerna blev mer generösa för ett år sedan.

Så sent som i maj 2012 räknade migrationsverket med att behandla omkring 23 000 ansökningar från somaliska anhöriginvandrare under året.

Men därefter har prognoserna ändrats flera gånger, och med facit i hand visar det sig nu att drygt hälften, cirka 12 000 somalier lämnat in ansökningar på olika utlandsmyndigheter. Runt 4 000 personer har hittills beviljats uppehållstillstånd, men av dem är det alltså bara drygt 1 000 som faktiskt kommit till Sverige.

Lena Russell på frivilligorganisationen Sociala Missionen, som jobbar med familjeåterföreningar, säger att många saknar pengar för att resa hit. Andra tar hand om barn som inte är deras biologiska och som alltså inte har rätt att följa med till Sverige:

– Man kan inte lämna små barn ensamma, syskonbarn som man har tagit hand om för att föräldrarna är döda. Somalia är ju ett land som har genomgått en konflikt i 20 år, så där finns ju alla möjliga familjekonstellationer, säger Lena Russell.

Mikael Ribbenvik, operativ chef på Migrationsverket, betonar att situationen i Somalia har förbättrats och att något färre somalier får asyl i Sverige – vilket leder till färre anhöriginvandrare.

I den senaste prognosen för i år bedömer man att omkring att 8 600 somalier kommer att ansöka som anhöriginvandrare. Omkring 70 procent förväntas få uppehållstillstånd, enligt Mikael Ribbenvik.

– Detta är ju ett område i ständig rörelse. När det händer saker i länder påverkar det våra prognoser väldigt snabbt, säger Mikael Ribbenvik.

 

Läs artikeln på Ekot

 


 

Kommuner diskriminerar flyktingar

5 februari, 2013

Sedan etableringsreformen påbörjades i december 2010 har Arbetsförmedlingen ansvar för att anvisa vissa nyanlända plats för bosättning i en kommun. Kommunen i sin tur väljer vilka nyanlända de vill ska bosätta sig i det egna området. Det går inte att undvika att påstå att det förekommer institutionell och strukturell diskriminering i kommunerna.

Migrationsverket vädjar på P4 Nyheterna till Sveriges kommuner att ta emot fler flyktingar under 2013. Dock väljer 18 kommuner att inte ta emot flyktingar över huvud taget. Enligt Migrationsverket kommer flyktingströmmen att öka och att det därför behövs dubbelt så många platser för flyktingar ute i kommunerna de närmaste åren. Därför har länsstyrelserna fått i uppdrag att försöka övertyga sina kommuner om att skriva ett avtal.

De kommuner, speciellt i storstäderna, som idag tar emot flyktingar blir hårt drabbade och belastade inom socialtjänsten samt i sin egen ekonomi, även den lokala Arbetsförmedlingen blir tungt belastad. Detta leder i sin tur till det största och allvarligaste problemet i integrationsprocessen. Kommunerna väljer då vilka flyktingar de vill ta emot. I första hand personer som har en akademisk utbildning eller en annan gångbar utbildning som gör att den nyanlända etablerar sig på arbetsmarknaden under en kort tid och inte blir beroende av kommunen. Vem tar hand om flyktingar med lågutbildning eller analfabeter vilket utgör den största flyktinggruppen (61%)?

Det är här den institutionella och strukturella diskrimineringen förekommer. Den institutionella diskrimineringen handlar om institutioners policy eller sedvana som medvetet har en särskiljande eller negativ effekt för de underordnade grupperna. Den strukturella diskrimineringen gör att vissa handlingar, såsom särbehandling av negativt slag anses vara något normalt och legitimt. Denna form av diskriminering är grundad på bl. a handlingsmönster och förfaranden som inte är avsedda att utesluta en viss grupp, men i praktiken sker det en systematisk exkludering av vissa grupper från olika aktiviteter och institutioner eller organisationer i samhället.

Detta gör att det blir lidande för den nyanlände också. Av de kommuner som tar emot flyktingar är väntetiden för en kommunplats i genomsnitt fem månader. Tills man får ett erbjudande om en kommunplats får många flyktingar bo i ömkliga bostäder, campingplatser, nedslitna hotell och i vissa fall långt ute i skogen. Oftast 5-6 personer i ett rum om inte fler i väntan på att bli kommunmottagen. En lång väntan innebär för flyktingen att etableringsprocessen förlängs. Det blir även påfrestande för kommuner som har ett stort antal flyktingar väntande på en anvisning.

Detta är inte heller hållbart ur ett barnperspektiv. Barn till flyktingar kan inte börja sin skolgång förrän de har blivit kommunmottagna, vilket som tidigare nämnts tar upp till ett halvår om inte längre. Allt detta leder enbart till försening och lidande av integrationsprocessen.

Det finns en generell bostadsbrist runt de större städerna i landet som vi inte kan blunda för. Kommuner som har ett samarbete med bostadsföretag lyckas ordna fram bostäder för mottagande av nyanlända trots den rådande bostadssituationen. I vissa kommuner där det är ett överskott av lediga bostäder är samarbetet bristfällig och därför svårt att få tillgång till bostäder. Enligt Arbetsförmedlingens prognos saknas en överenskommelse med anvisningsbara platser i 10 av de 48 kommuner som i 2012 års bostadsmarknadsenkät redovisat ett överskott på bostäder. Vidare hade 20 av kommunerna som redovisade ett överskott på bostäder vid utgången av maj tagit emot färre än 5 personer via anvisning och av dessa hade 9 kommuner tagit emot färre än 15 nyanlända totalt.

Vår mening är att det behövs en lagförändring som motverkar den diskriminering som förekommer. Att alla kommuner ska ta emot flyktingar utan valfrihet i att välja vilka flyktingar som ska tas emot. Detta skulle innebära en bättre fördelning av mottagandet. Det är viktigt att det erbjuds tidigt en skolgång för barn så att vuxna flyktingar kan påbörja sitt arbete eller undervisning i Sverige.

 

Derya Uzel Senir (Mp), Ledamot Spånga-Tensta stadsdelsnämd samt ersättare Arbetsmarknadsnämnden.

Sarah Johansson (Mp), Ledamot Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd samt ersättare Äldrenämnden

 

Läs artikeln på Newsmill

 


 

Nytt stimulansbidrag till flyktingguider

 

21 januari, 2013

Regeringen satsar 11 miljoner kronor om året på ett nytt stimulansbidrag för verksamhet med flyktingguider och familjekontakter.

Många kommuner och organisationer runt om i Sverige erbjuder stöd till nyanlända invandrare, i form av flyktingguider, för att underlätta för dem att integreras i det svenska samhället. Guiderna erbjuder sociala nätverk, ger råd i praktiska frågor, stödjer barnen vid läxläsning eller bistår vid studier i svenska. De ger även råd och stöd i asylprocessen och hjälper till vid efterforskning av anhöriga och vid familjeåterförening.

Kommunerna ges nu möjlighet att ansöka om ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter. Ersättningen lämnas för verksamhet som bedrivs utan vinstsyfte och som genomförs av kommunen i egen regi eller av kommunen i samverkan med en eller flera organisationer.

– Det civila samhället har en viktig roll för att nyanlända invandrare ska få en bra start i Sverige och för att påskynda etableringen både i samhället och på arbetsmarknaden. Länder som lyckas bra med integration, som exempelvis Kanada, är bättre på att få in vanliga människor som vill göra en insats, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

Satsningen är permanent och gäller från och med mars 2013 med 11 miljoner kronor om året.

Läs regeringens pressmeddelande

 


 

Lång väntan på bostad efter uppehållstillstånd

 

22 jan, 2013

4 600 personer med uppehållstillstånd väntar på en plats i någon av Sveriges kommuner, visar Arbetsförmedlingens senaste siffror. Det är den högst noterade siffran sedan man tog över ansvaret för etableringen av nyanlända, enligt Ekot.

Mohamed Osman från Somalia fick uppehållstillstånd för över ett år sedan, men bor fortfarande i en av Migrationsverkets lägenheter som han delar med sex andra män i Alvesta.

– Kom, jag ska visa dig. Det är två rum. Sju personer i två rum, säger han.

Muhamed Osman är en av nästan 4 600 personer som fått klartecken att de får stanna i Sverige, men som alltså väntar kommunplacering. Det är den högsta nivån som Arbetsförmedlingen noterat under de två år som man haft ansvar för etableringen av de nyanlända.

Situationen väntas inte bli bättre den närmaste tiden eftersom det hel enkelt inte finns tillräckligt med platser att förmedla, trots att ungefär 260 kommuner har tecknat avtal om att ta emot nyanlända.

I snitt fick barnfamiljer under förra året vänta tre månader med att flytta ut till en kommun från det att de fått uppehållstillstånd, och i snitt tog det nästan ett halvår för ensamstående, eftersom många kommuner har extra svårt att erbjuda små lägenheter.

Mohamed Osman, som alltså väntat över ett år, delar på en tvårummare med sex andra. Han kan inte koncentrera sig på svenskstudierna. Flera av de andra har inte fått uppehållstillstånd, och han vänder på dygnet eftersom de saknar struktur i tillvaron.

– Jag måste fokusera på att lära mig svenska, men jag kan inte, säger han.

Konsekvensen av att många med uppehållstillstånd bor kvar i Migrationsverkets lägenheter har lett till att lite mer än hälften av de som inte kommer igång med SFI-undervisningen, eftersom kommunerna där anläggningsboendena finns inte får någon statlig ersättning, eftersom flyktingarna ännu inte fått någon kommunplats. Det är säger Mathias Wahlsten, samordnare på Arbetsförmedlingens huvudkontor.

– Ja, vi kan se att det är ganska många som inte får del av de här insatserna.

Men vems ansvar är det att man faktiskt kommer igång med svenskundervisning?
– Alltså vi på arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret för individernas etablering, men ansvaret att ge svenska för invandrare är kommunernas.

Men kan inte ni kräva att de gör det?
– Ja, vi kan inte kräva det på annat sätt än det vi har gjort, det vill säga att vi har uppmärksammat det här.

 

 


 

Vill se över flyktingars rätt att välja bostadsort

 

19 jan, 2013

Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist tycker inte att nyanlända flyktingar ska få bosätta sig var de vill. Hon säger i Ekots lördagsintervju att den så kallade EBO-lagen är föråldrad och behöver göras om.

– Jag ska vara riktigt ärlig och säga att jag är orolig för den lagstiftningen. Det som bekymrar mig just nu är att vissa områden i Sverige tar emot och får bära ett stort socialt ansvar.

Tycker du att den bör avskaffas?
– Jag tycker att man bör se över den och nu i etableringsreformen finns det ju också ett villkor att om vi har en bostad och ett arbete så ska man tacka ja till det annars förlorar man sin ersättning, säger Angeles Bermudez-Svankvist.

Den så kallade EBO-lagen innebär att en asylsökande kan välja att ordna boendet på egen hand, till exempel hos släkt eller vänner.

Kommunen får då en låg ersättning av staten för boendekostnaden, om den asylsökande väljer att göra så.

Sedan två år har Arbetsförmedlingen ansvaret för att flyktingar som fått uppehållstillstånd har någonstans att bo och ska snabbare få ut nyanlända i jobb.

Generaldirektören Angeles Bermudez-Svankvist tycker att EBO-lagen sätter käppar i hjulet för det arbetet.

– Vi måste se över de områden i Sverige som i dag har en oerhört tuff social situation. Jag tänker till exempel på Södertälje, säger hon.

Lyssna på hela Ekots lördagsintervju


 

Flyktingmottagande en vinst för Sverige

 

16 jan, 2013

Slutreplik. Sverige utvecklas när olikheter möts. När människor kommer hit från andra länder kan vi som redan bor här ta del av andra perspektiv och nya erfarenheter. För att kunna tillvarata detta krävs en fungerande integrationspolitik där alla parter fullt ut tar sitt ansvar, skriver Mats Pertoft (MP) och Ewa Lofvar Konradsson (MP).

Sverige har också ett ansvar i världen. När människor tvingas fly från krig och förföljelse har man en grundläggande mänsklig rättighet att söka och åtnjuta asyl. När många människor tvingas fly är det som viktigast att stå upp för medmänsklighet.

Vi ser positivt på integrationsministerns svar att regeringen ser problemet med att kommuner som Södertälje får ta ansvar för initiala kostnader när nyanlända inte tillräckligt snabbt får arbete (Stockholm Debatt). Vi ser invandringen som en tillgång för Sverige och anser att det är en förlust för individen och för samhället om nyanlända inte får en snabb etablering med jobb och boende. Denna tillgång får inte svartmålas av att regeringen inte lever upp till sitt ekonomiska ansvarstagande i frågan.

Det finns en hel del kvar innan regeringen tar sitt ansvar fullt ut. Ersättningen till asylsökande har inte höjts sedan 1994 och är skamligt låg. Det är både regeringen och kommuner som behöver ta sitt fulla ansvar för att skapa för en positiv plattform för den nya kommuninvånaren här i deras nya hemland. För att mottagandet ska fungera och bli så bra som möjligt för dem som tvingas fly från sina hemländer krävs att alla Sveriges kommuner tar sitt ansvar för en solidarisk och human migrationspolitik.

Det vi framförallt avser, och som Ullenhag inte alls berörde, är behovet av ökad press på arbetsförmedlingen. DN:s genomgång av arbetsförmedlingens åtgärder under de senaste åren visade tydligt hur lite som har hänt. Regeringens jobbpolitik är ett stort misslyckande. Arbetsförmedlingen behöver tydliga ekonomiska incitament för att göra ett bättre arbete. Vi behöver en arbetsförmedling som är dynamisk och kan visa att den löser problemen, inte skapar dom.

Det är oerhört viktigt att vi inte får en debatt om flyktingmottagande och integration som handlar om problem och svårigheter, inte för, utan med dem som kommer. Flyktingmottagande är en investering och en vinst för Sverige. Det finns initiala kostnader för etableringen som staten skall stå för, men eftersom de flesta flyktingar sedan jobbar i många år, betalar skatt och bidrar på många andra sätt betalas det tillbaka.

Vi ser Ullenhags svar som ett steg i en positiv riktning och utgår ifrån att regeringen såväl kommer att ta sitt fulla ekonomiska ansvar samt sätter ordentligt med press på arbetsförmedlingen.

 

Mats Pertoft
Riksdagsledamot Stockholms Län (MP)

Ewa Lofvar Konradsson
Kommunalråd Södertälje (MP)

Läs hela artikeln på DN

 


 

Ullenhag om Södertäljes problem

 

8 jan, 2013

Miljöpartisterna Mats Pertoft och Ewa Lofvar Konradsson skriver på DN Debatt Stockholm (2 jan) att staten måste ta sitt fulla ansvar och stå för kostnaden för nyanlända fram till dess att de har fått jobb. Jag kan hålla med artikelförfattarna om att kommunerna har fått ta ett stort ansvar under flera år. Det är bland annat därför som vi genomför större förändringar av integrationspolitiken i budgetpropositionen för 2013. De förbättringar för kommunerna som vi gör verkar Pertoft och Lofvar Konradsson ha missat, skriver integrationsminister Erik Ullenhag (FP)i DN Stockholmsdebatt.

I december 2010 trädde den så kallade etableringsreformen i kraft och huvudansvaret för nyanlända invandrare flyttades från kommunernas socialkontor till Arbetsförmedlingen. Detta för att öka de nyanländas möjligheter att få ett jobb. Kommunerna har fortfarande en viktig uppgift när det gäller att tillhandahålla Svenska för invandrare (SFI), förskoleplatser och samhällsorientering. Men huvudansvaret de två första åren är Arbetsförmedlingens, och därmed statens. De nyanlända som är inskrivna i reformen får ersättning från staten, så kallad etableringsersättning.

Regeringen har noggrant följt etableringsreformen under de två år som den har funnits och vi har under resans gång sett en del saker som behöver justeras. Från kommunhåll väcktes tidigt frågan om vad som skulle hända med de nyanlända som efter de två åren i etableringsreformen ännu inte hade fått ett jobb. Skulle de då bli beroende av försörjningsstöd?

Innan etableringsreformen trädde i kraft var det en minoritet av vuxna nyanlända som deltog i någon form av arbetsmarknadsinsatser. Hälften av dem som var med i kommunernas introduktion skrevs inte in på Arbetsförmedlingen på flera år. I dag är det 90 procent av de nyanlända som är inskrivna på Arbetsförmedlingen och som har tagit del av arbetsförberedande insatser. Det innebär att flera viktiga steg har tagits mot att förbättra möjligheterna för nyanlända att snabbare komma i arbete och lära sig svenska, något som jag ser som mycket positivt. Det innebär också en viktig avlastning för kommunerna.

Vi är självfallet medvetna om att den ökande flyktingströmmen från i första hand Syrien ställer stora krav på många kommuner, inte minst Södertälje. Här kommer vi från regeringens sida fortlöpande att ha en dialog med kommunernas företrädare för att se om det behövs ytterligare åtgärder.

 

Erik Ullenhag (FP)
Integrationsminister

Läs hela artikeln på DN

 


Staten måste ta hand om arbetslösa flyktingar

 

2 jan, 2013

För Södertälje innebär flyktingmottagandet tunga kostnader som går ut över kommunens totalekonomi och leder till nedskärningar inom offentlig sektor. Staten har ansvar för flyktingmottagandet och måste ta detta ansvar fullt ut, skriver företrädare för Miljöpartiet på DN Debatt.

År 2010 beslöt regering och riksdag att Arbetsförmedlingen har ansvaret för att lotsa nyanlända in i det svenska samhället och se till att de får ett jobb. Arbetsförmedlingen har detta ansvar för varje nyanländ flykting i arbetsför ålder under två år. I de fall som Arbetsförmedlingen inte lyckas med sin uppgift att skapa arbete för den nyanlände går ansvaret för dennes ekonomiska försörjning efter två år över på den kommunen där den nyanlände bor.

Kommunen har i det läget skyldigheten att ställa upp med att betala försörjningsstöd tills personen har egen försörjning.

Enligt flera utredningar, bland annat från Sveriges Kommuner och landsting tar det ofta mellan sju och tio år för nyanlända att etablera sig i Sverige. Det innebär att Arbetsförmedlingens uppgift att ordna arbete under två år visserligen inte är omöjligt, men mycket svårt.

Att hitta arbete för nyanlända är svårt i Sverige. Vi är alla medvetna om att det finns en reell diskriminering av invandrare på den svenska arbetsmarknaden. Vi är nu inne i en lågkonjunktur med ökad arbetslöshet. Detta gör Arbetsförmedlingens uppgift ännu svårare. Arbetsförmedlingen har ett flertal olika åtgärder som till exempel nystartsjobb, instegsjobb eller praktik. Men även med åtgärder som till exempel aktivitetsersättning klarar man tyvärr inte av att försörja sig upp till försörjningsstödsnivå, vilket innebär att kommunen även då måste rycka in med försörjningsstöd.

Detta innebär att Arbetsförmedlingens misslyckande leder till ökade kostnader för kommunerna. Alla som följer samhällsdebatten vet att Arbetsförmedlingen inte lyckas med sin uppgift. Vi menar att för att skapa rejält tryck på Arbetsförmedlingen att verkligen lyckas med att få ut de nyanlända i jobb skulle det behövas bättre incitament än de som finns i dag.

För en kommun som Södertälje med det största flyktingmottagandet i Sverige per invånare och samtidigt den högsta arbetslösheten i Stockholms län innebär detta tunga kostnader som går ut över kommunens totalekonomi och leder till nedskärningar inom offentlig sektor i Södertälje. Detta betyder i praktiken att det är Södertäljeborna som betalar det staten har ansvar för.

Det är oacceptabelt att kommuner som tvingas ta ett stort ansvar för det nationella flyktingmottagandet skall bestraffas ekonomiskt för detta. Staten har ansvar för flyktingmottagandet och måste ta detta ansvar fullt ut.

För att förändra denna situation måste Arbetsförmedlingen och därmed staten tvingas att även efter de första två åren bära det ekonomiska ansvaret för de nyanlända ända tills vederbörande fått arbete. Detta skulle förhoppningsvis leda till att Arbetsförmedlingen anstränger sig ännu mer och hittar helt nya vägar för att få fram jobb åt nyanlända flyktingar.

Vi kräver att regeringen och allianspartierna snarast tar tag i frågan och ser till att staten tar sitt fulla ansvar genom Arbetsförmedlingen och står för den totala kostnaden för nyanlända fram tills de fått jobb.

 

Mats Pertoft
Riksdagsledamot Stockholms Län (MP)

Ewa Lofvar Konradsson
Kommunalråd Södertälje (MP)
Läs hela artikeln på DN

 


 

Ny upphandling av förfrågningsunderlaget

 

21 dec, 2012

Ny upphandling av samhällsorientering på gång! Förfrågningsunderlaget är sedan den 20 december utannonserat. Sista anbudsdagen är den 4 februari.

Förfrågningsunderlaget kan hämtas på opic.com.

Lycka till!

 


 

Etableringslotsarna har fått en annan roll

 

14 dec, 2012

Drygt två år har gått sedan regeringen införde systemet med privata etableringslotsar. Men lotsarna fastnar i praktiska uppgifter och hinner knappt med att lotsa nyanlända in på arbetsmarknaden, skriver Andreas Bergström och Fredrik Rosenqvist från Fores i SvD.

Etableringsreformen har inneburit att ansvaret för nyanlända flyktingar och deras anhöriga lyftes bort från kommunerna och övertogs av Arbetsförmedlingen samtidigt som man öppnade upp för en helt ny privat aktör, etableringslotsarna, tänkta att spela en nyckelroll inom det nya systemet.

Flyktingar, skyddsbehövande eller anhöriga till dem som får uppehållstillstånd i Sverige har i det nya systemet rätt att mot ersättning delta i etableringsinsatser på heltid under två år, som enligt lag ska innehålla SFI, samhällsorientering och arbetsförberedande insatser. Den nyanlände ges även möjlighet att välja en lots, en privat aktör som tecknat avtal med Arbetsförmedlingen. Lotsarna ska utgöra länken mellan nyanlända och det svenska samhället, förmedla kontakter till arbetsgivare, stärka de nyanländas nätverk och vara pådrivande i försöken att hitta ett arbete. För att försäkra sig om att lotsarna verkligen hjälper de nyanlända till arbete infördes ett valfrihets- och ersättningssystem, där lotsarna får betalt efter hur många nyanlända som väljer att anlita och stanna kvar hos dem, samt hur många av deras klienter som faktiskt får ett jobb, startar företag eller börjar studera.

En studie som Fores har gjort visar att det nya systemet fått en lovande start men att det finns problem som måste lösas för att reformen inte ska haverera. Det allvarligaste är att etableringslotsarna, givet dagens ersättningssystem och arbetsfördelning mellan aktörer, inte kan spela den roll de var tänkta att spela. Lotsarna fastnar i stället i att hjälpa till med praktiska uppgifter och hinner knappt alls med sin huvuduppgift, att lotsa de nyanlända in på arbetsmarknaden.

Ett annat problem är tecknen på att vissa lotsföretag utnyttjar systemet genom att teckna slavlika kontrakt med nyanlända efter att ha lockat dem med gåvor. Genom att ägna sig åt denna typ av ”cream skimming” kan de tjäna pengar utan att föra sina klienter närmare arbetsmarknaden. För att förhindra sådant oacceptabelt beteende måste övervakningen av lotsföretagen bli bättre.

Etableringsreformens införande innebar ett välkommet skifte från ett passiviserande omhändertagandeperspektiv till ett system där fokus ligger på att skapa förutsättningar för nyanlända att komma i arbete. Men om regeringen ska få till stånd en verklig förändring i mottagandet av nyanlända, får man inte låta nöja sig med avsiktsförklaringen bakom reformen. Studien visar att lotsverksamheten har goda chanser att lyckas om regeringen fortsätter att justera systemet.

 

Läs hela artikeln på SvD

 


 

Tusentals platser för nyanlända saknas 2013

 

3 dec, 2012

Tusentals platser för nyanlända invandrare saknas i landet inför nästa år. Kommunerna anger bostadsbrist. De nyanlända som inte får plats, får stanna på asylboende eller leta eget.

En flykting som fått uppehållstillstånd kan välja mellan att söka eget boende eller att flytta till ett boende som myndigheterna anvisar.

Nästa år väntas behovet av anvisade platser öka kraftigt, främst för att fler somalier och syrier väntas få uppehållstillstånd i Sverige. I Sverige totalt behövs 10 400 platser nästa år. Men än så länge är bara 5 700 klara.

– Men vi har hela 2013 på oss att få fram platserna, så det är lite missvisande att slå i larmklockan än, säger Lars G Brandt, som är länsstyrelsernas samordnare i migrationsfrågor.

– Det absolut vanligaste skälet till att kommunerna inte kan ta emot fler är bostadsbrist. Förutom de nyanlända, behöver studenter och ungdomar boende, säger Åsa Stenbäck Holmér, integrationssamordnare på Länsstyrelsen i Skåne.

Också osäkerhet om ekonomin kring de nyanlända, gör att kommunerna tvekar.

Inför 2013 är gapet mellan behov och tillgång extra stort, eftersom behoven ökar både av asylboenden, platser för ensamkommande flyktingbarn, och anvisade platser för nyanlända.

Kommunerna har svårt att hänga med när boenden behövs på flera fronter samtidigt.

Allt fler nyanlända önskar också ett anvisat boende.

– De nya grupper som kommer nu har inte de kontaktnät som gör det möjligt för dem att bosätta sig själva. Det är alldeles för många som inte får ett boende. De fastnar i Migrationsverkets asylboenden, säger Åsa Stenbäck Holmér.

 

Läs hela artikeln “250 platser till nyanlända saknas 2013” på Sydsvenskan

 


 

Lättare att få jobb som nyanländ i Stockholm

 

27 nov, 2012

Nyanländ blir nyanställd. Regeringens etableringsreform har kanske inte gett strålande resultat, men Stockholm lyfts fram som det goda exemplet.

ZamZam Abdi kom till Sverige från Somalia för tre år sen. Hon ville ha ett jobb och skickade därför ut CV:n. Men fick bara nej. Antingen var hon överkvalificerad eller så hade hon för dålig svenska. Men så vände hon sig till arbetsförmedlingen i Stockholm.

– De såg inte på mig som en svart kvinna från Afrika. De kollade på vad jag kan göra, säger hon.

 

”Språket inget hinder”
I vanliga fall tittar förmedlaren på den arbetssökande kan svenska eller inte. Om inte hänvisas den sökande till SFI, Svenska för invandrare. Men här jobbar man på ett annat sätt.

– Språket får inte vara ett hinder, vi har inte råd med det, säger Nazli Sahin, sektionschef på Arbetsförmedlingen.
– Det är det som de sökande har – inte saknar – som är väsentligt, säger arbetsförmedlaren Ayse Andersson till ABC.
Bättre resultat i Stockholm än riket
Det kan ju tyckas självklart, men att jobba på det här sättet har gjort Stockholm till ett gott föredöme inom regeringens etableringsreform. Trettio procent av alla nyanlända i Sverige som deltagit i reformen har fått jobb. Men i Stockholm ligger siffran på 52 procent.

– Jag är jätteglad att jag fått chansen, säger ZamZam Abdi

Läs artikeln på svt.se

 
 


Med rätt att delta – Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden

 

11 nov, 2012

Regeringen beslutade den 13 oktober 2011 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå åtgärder för att öka arbetskrafts-deltagandet och påskynda etableringen på arbetsmarknaden för nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare (dir. 2011:88).

Utredningens uppdrag är enligt direktivet att analysera och fördjupa kunskapen om nyanlända utrikes födda kvinnors och anhöriginvandrares förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden. En nyanländ person har ofta behov av att, parallellt med sitt jobbsökande, bygga på kompetens och nätverk som kan ge en hållbar anknytning till både arbetsmarknad och samhällsliv. Utredningens fokus är därför att stärka förutsättningarna för att fler kvinnor och män arbetar eller söker arbete under sin första tid i Sverige samt efter behov deltar i relevanta insatser som möjliggör ett deltagande i arbetskraften.

Utredningen visar att utrikes födda kvinnors lägre sysselsättning inte främst kan förklaras av bristande vilja att arbeta eller stora familjer. I stället visas att kvinnor systematiskt får ta del av ett senare och sämre stöd för etableringen.

Utredningen föreslår därför ett antal åtgärder för att fler nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare ska få förutsättningar att delta i arbets- och samhällslivet.

Förslagen:

  • Introduktionsgaranti
  • Förbättrad tillgång till kompetenshöjande insatser för korttidsutbildade.
  • Likvärdigt stöd för kvinnor och män.
  • Stärkta incitament och möjligheter att delta för nyanlända småbarnsmammor.
  • Tidigare kontakt mellan nyanlända och Arbetsförmedlingen samt kommunen.
  • Utökad uppföljning av målet om ett aktivt deltagande i samhällslivet samt av kommunernas stöd till nyanlända föräldrar.

 

Läs hela betänkandet på regeringen.se:

Med rätt att delta –Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden

 

 


 

Svårförenliga krav på introduktion för nyanlända

 

15 nov, 2012

Det ska ge språkträning och en bra chans att komma in på arbetsmarknaden, men får inte ta för lång tid. Det ska vara flexibelt, individbaserat och kunna anpassas till alla – från analfabeter till högutbildade. Introduktionsprogrammet för nyanlända bygger på svårförenliga krav som skapar problem i den lokala samordningen, visar en avhandling vid Linköpings universitet.

1998 ersattes den dåvarande invandrarpolitiken av en integrationspolitik. Ambitionen var att komma bort från en stigmatiserande politik som satte ”invandrarskapet” i fokus. Säråtgärder skulle endast förekomma för nyanlända, dvs. personer som fått asyl men varit i Sverige kortare tid än två år. Ett nytt introduktionsprogram skapades för dem.

– Det är ett gemensamt program som riktar sig till väldigt heterogen målgrupp, säger Martin Qvist, som har studerat hur den statliga styrningen av introduktionen omsätts i praktisk verklighet. Han har disputerat vid REMESO, avdelningen för forskning om migration, etnicitet och samhälle, Linköpings universitet.

Det finns gemensamma behov som kan motivera ett sammanhållet program, fortsätter han, exempelvis nyanländas behov av språkundervisning, samhällsinformation och validering av meriter. Men om också kvalificerade arbetsmarknadsinsatser ska rymmas blir det genast mer komplicerat eftersom deltagarnas yrkes- och utbildningsbakgrund är högst skiftande. Istället borde man satsa på att införliva insatser för nyanlända i generella arbetsmarknadspolitiska åtgärder, vuxenutbildning och högskola, är hans rekommendation.

Introduktionsprogrammet kräver också samverkan mellan flera myndigheter. En rad olika insatser ska göras parallellt och måste då samordnas, något som visat sig vara svårt att få till i praktiken. Fram till 2011 hade kommunerna huvudansvar för detta, numera är det arbetsförmedlingen.

Styrning i dagens komplexa samhällen sker allt mindre genom detaljerade regelverk, konstaterar Martin Qvist. Istället försöker staten styra genom övergripande riktlinjer, incitament och kunskapsspridning, det som på statsvetarspråk kallas governance. Inom områden som hanteras av flera olika myndigheter, privata företag och organisationer blir samverkan då central.

Men när politiken baseras på generella och ganska abstrakta riktlinjer kan också målkonflikter döljas. De blir tydliga först på den lokala nivån när riktlinjerna ska översättas i praktisk politik.

Det här gäller just integrationspolitiken, säger Martin Qvist, där exempelvis utbildnings- och arbetsmarknadsmyndigheter har olika perspektiv på vad som ska prioriteras i introduktionen: språkundervisning eller arbetsmarknadsåtgärder.

– På det lokala planet måste det ändå lösas.

De lokalt ansvariga har skapat professionella nätverk där de samarbetar genom att utbyta erfarenheter och lära av varandra. Där får de stöd för att hantera en rad praktiska konkreta frågor som uppstår i kölvattnet av en otydlig styrning.

Martin Qvist disputerade den 7 november. Avhandlingen har huvudtitel ”Styrning av lokala introduktionsprogram”. Martin Qvist nås på 011-363151 (mobil anknytning), e-post: martin.qvist@liu.se


 

54 000 asylsökande nästa år

 

30 okt, 2012

Nästa år väntas 54 000 personer söka asyl i Sverige, enligt den prognos som Migrationsverket idag har lämnat till regeringen.  

Bakgrunden till höjningen är framför allt den svåra situationen i Syrien där fler flyr från en eskalerande konflikt som riskerar att bli långdragen och spridas i regionen. Samtidigt fortsätter det komma många asylsökande från bland annat Somalia, Afghanistan och västra Balkan.

Migrationsverket räknar med 51 000–64 000 asylsökande nästa år, beroende på utvecklingen. Enligt det scenario som verket ser som mest sannolikt, blir antalet 54 000. Det är en kraftig höjning jämfört med i år då antalet väntas bli 44 000.

Nivåerna är de högsta sedan Balkankriget för 20 år sedan och eftersom en stor andel av de sökande har behov av skydd, behövs det fler platser i kommunerna för dem som får uppehållstillstånd.

Kraftsamling behövs

— Vi har ett snabbt växande antal som behöver boende och en bra start på sitt nya liv i någon av Sveriges kommuner. Här måste alla berörda aktörer kraftsamla för att möta behoven, säger Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson.

Verket räknar fortfarande med många ansökningar från anhöriga från Somalia men eftersom ambassaderna inte har hunnit bygga ut kapaciteten så snabbt som planerat blir det en förskjutning i tid. Det totala antalet förstagångsansökningar från anhöriga, alla medborgarskap, väntas i år bli 49 400. År 2013 höjs antalet till 56 500, varav 8 000 är ansökningar från somalier som verket tidigare räknat med att få in i år.

Ökat behov av platser

Sammantaget bedömer Migrationsverket att cirka 45 000 uppehållstillstånd kommer att beviljas till asylsökande och deras anhöriga samt kvotflyktingar 2013. Det medför ett kraftigt ökat behov kommunplatser för mottagande av dessa nyanlända med uppehållstillstånd. Det behövs också platser åt asylsökande under utredningstiden.

För att Migrationsverket ska kunna möta de ökade behoven samt ha beredskap för vad vi ser framöver krävs att alla inblandade samhällsaktörer växlar upp sitt gemensamma arbete för att ta emot fler nyanlända. Det behövs också mer resurser — verket räknar med en kostnadsökning på 158 miljoner kronor på myndighetens förvaltningsanslag nästa år.

 


Behovet av en ny medborgarskapspolitik

 

29 okt, 2012

Svenskheten ett problem. Medan krav på språk- och samhällskunskaper är rimliga vore det i ett liberalt samhälle problematiskt om myndigheterna också skulle kontrollera blivande medborgares värderingar. Här bör ledande politiker reflektera över vilka signaler de sänder ut, skriver statsvetaren Andreas Johansson Heinö som är aktuell med boken  ”Gillar vi olika? Hur den svenska likhetsnormen hindrar integrationen” i DN debatt.

Svensk integrationspolitik står inför stora utmaningar. I höstbudgeten räknar regeringen med omkring 135.000 nya flyktingar till Sverige de närmsta fyra åren. Antalet beviljade uppehållstillstånd väntas fördubblas.

Detta sker mot bakgrund av en anmärkningsvärd enighet bland experter och opinionsbildare att den hittills förda politiken inte varit framgångsrik. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda är 14 procentenheter, det största gapet bland OECD-länderna. Sveriges Kommuner och landsting (SKL) räknar med att minst 70 procent av de nyanlända flyktingarna kommer förbli arbetslösa efter två år.

En ny medborgarskapspolitik löser inte alla integrationens problem. Men den skulle markera en ny riktning för integrationspolitiken, som utöver reformer av arbetsmarknaden och bekämpning av diskriminering också erkänner det bortglömda behovet av en samhällelig gemenskap, menar Andreas Johansson Heinö.

Läs hela debattartikeln på DN.se

 


Utvidgad målgrupp för etableringslagen

 

17 oktober, 2012

I regeringens propositionen föreslås att fler anhöriga till flyktingar och andra skyddsbehövande än i dag ska omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Ändringen innebär ett undantag från det villkor som föreskriver att den anhörige, för att omfattas av lagen, ska ha ansökt om uppehållstillstånd inom två år från det att anknytningspersonen först togs emot i en kommun.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 februari 2013.

Regerings proposition – utvidgad målgrupp för etableringslagen

 


 

Fortsatt bidragsberoende efter etableringsinsats

 

3 oktober, 2012

Första december har de första nyanlända flyktingarna genomgått regeringens så kallade etableringskedja – som snabbt skulle leda till jobb och kunskaper i svenska. Men Arbetsförmedlingen räknar med att 70 procent av deltagarna fortsatt kommer att vara beroende av bidrag. Integrationsminister Erik Ullenhag (FP) lanserade för två år sedan etableringskedjan som den största ändringen av integrationspolitiken på 25 år. Inriktningen skulle vara att snabbt komma i jobb och lära sig svenska språket.

Ullenhag tror att metoden kommer att fungera bättre än de tidigare formerna, trots att Arbetsförmedlingen räknar med att en majoritet av deltagarna fortsätter att vara beroende av bidrag.– Det är lite tidigt att dra definitiva slutsatser därför att du håller på i två år, under de två åren får du arbetsförberedande insatser, svenska för invandrare och samhällsförberedande insatser. Precis som du beskriver går de första ut den första december och dessutom ganska få som kommer ut den första månaden.Arbetsförmedlingen som har tagit över etableringskedjen  räknar med att 70 procent av de flyktingar som lämnar etableringskedjan fortsatt kommer att vara beroende av ersättning.  De kommer att få gå över i jobb och utvecklingsgarantin.

Många kommuner menar att de inte kompenserats fullt ut, att kostnaden för försörjningsstöden ökar.

– Nu har vi gett ett besked att staten tar ett fortsatt ansvar. Sedan har vi ett system där vi ska ersätta kommunerna fullt ut för flyktingmottagande. Det är alltid en dragkamp och en diskussion mellan stat och kommun som det är i alla de här förhandlingarna men vi ska stå för de kostnader som kommunerna har, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

 

Läs hela artikeln på Sveriges Radio

Lyssna på intervjun med integrationsministern: Erik Ullenhag – hur gick det med “Ny start för integrationen”?

 


Budgetsatsningar inom integration, diskriminering och minoriteter

 

24 september, 2012

I budgetpropositionen för 2013 föreslås följande satsningar inom ramen för integrationsminister Erik Ullenhags ansvarsområde på Arbetsmarknadsdepartementet. Totalt går närmare fyra miljarder kronor till integration, diskriminering och minoriteter under åren 2013-2016.

 

      • Målgruppen som får ta del av etableringsinsatser blir större  i syfte att ge fler anhöriginvandrare möjligheter till jobb.

 

      • 380 miljoner kr satsas för att skapa ett praktiskt basår för nyanlända som är över 30 år och har högst nio års utbildning. Regeringen satsar även på att skapa fler praktikplatser på sex månader.

 

      • Regeringen satsar 11 miljoner kr på kommunernas verksamheter med flyktingguider.

 

      • Insatser för snabbare bosättning av nyanlända i kommuner.

 

      • Bättre validering av utländsk utbildning för ökade möjligheter till arbete.

 

      • För att öka möjligheter till arbete för de nyanlända invandrare, som efter etableringsreformens två år inte har fått jobb, ska de skrivas in i jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för unga.

 

      • Ökad undervisningstid för nyanlända

 

Läs hela pressmeddelandet “Budgetsatsningar inom integratiosnminister Erik Ullenhags ansvarsområde”

 


Insats för snabbare bosättning av nyalända flyktingar

 

17 september, 2012

I syfte att förbättra och påskynda nyanlända flyktingars bosättning i en kommun föreslår regeringen två insatser. Dels att kommuner ska få ersättning utifrån överenskommelse, istället för en grundersättning som idag, samt hur överenskommelsen efterlevs. Dels även att kommunerna ska få kostnadstäckning av lediga lägenheter innan nyanlända flyttar in, det vill säga att kommunerna har lediga lägenheter redo.

Integrationsministern Erik Ullenhag menar att ett problem i etableringsprocessen är att det tar för lång tid att få bostad. Detta riskerar att leda till att nyanlända inte kan påbörja sin etableringsprocess i tid. Förhoppningsvis leder föreslagen till ett snabbare och bättre kommunmottagande.

Läs pressmeddelandet “Insats för snabbare bosättning för av nyanlända flyktingar”

 


 

Praktiskt basår och 6000 praktikplatser till nyanlända

 

3 september, 2012

Integrationsministern Erik Ullenhag skriver i DN Debatt att regeringen vidtar nu en rad åtgärder för att fler nyanlända invandrare ska få arbete. Ett praktiskt basår införs för dem som har kort utbildningsbakgrund, 6.000 praktikplatser skapas och regeringen går vidare med att krav ska ställas på att nyanlända invandrare måste vara beredda att flytta till erbjudet arbete. Samtidigt fördjupas arbetet mot rasism och diskriminering. En förutsättning för att lyckas med integrationen är att samhället är öppet och tolerant, menar integrationsministern.

Läs debattartikel på DN: Flyktingar ska tvingas flytta till erbjudet arbete

Läs pressmeddelandet: Praktiskt basår och 6000 till nyanlända

 


 

Kärleksinvandrare får samhällsorientering

 

18 juli,2012

Bland så kallade kärleksinvandrare, kvinnor som kommer till Sverige för att gifta sig med en svensk man, finns det många som råkar illa ut och riskerar att fastna i isolering. Som ett första steg att ge denna grupp bättre chanser kommer de framöver att erbjudas samhällsorientering, skriver FP-ministrarna Nyamko Sabuni och Erik Ullenhag.

När dessa kvinnor inte får jobb blir de helt beroende av mannens ekonomi och nätverk. I de värsta fallen blir det en vardag av våld och isolering. Flera tusen utländska kvinnor tvingas söka skydd från våld sedan de har kommit till Sverige för att gifta sig med en svensk man. Även tusentals barn drabbas. Det visar en utredning som landshövding Eva Eriksson presenterade nyligen. Utredningen föreslår därför en rad insatser. Inte minst handlar det om att förhindra att oseriösa män sätter i system att gång på gång ta hit kvinnor som de utnyttjar en period. Regeringen analyserar nu förslagen och kommer inom kort skicka dem på remiss.

Redan nu presenteras en första åtgärd, ett steg i rätt riktning. Även utomeuropeiska anhöriginvandrare – till exempel kärleksinvandrare – ska få ta del av samhällsorientering. Förslaget beräknas kosta cirka 40 miljoner kronor.

 

Alldeles för många av de kvinnor som har invandrat till en man i Sverige har svårt att komma i jobb. Därför kommer alla utomeuropéer som anhöriginvandrar till Sverige erbjudas samhällsorientering. Syftet är att underlätta etableringen på arbetsmarknaden och i det svenska samhället

Läs hela artikeln på SvD

 


 

Mer lönsamt för nyanlända att arbeta

 

13 juni, 2012

Regeringen beslutade på torsdagen om en förordningsändring som kommer att göra det mer lönsamt för nyanlända invandrare, som omfattas av etableringsreformen, att arbeta inom eller vid sidan av sina etableringsinsatser.

Ändringen innebär att dagens regler om att etableringsersättningen minskas mot eventuella inkomster som den nyanlända har från arbete vid sidan av sin etableringsplan helt tas bort. I fortsättningen kan en nyanländ arbeta obegränsat vid sidan av planen utan att etableringsersättningen minskas. Detta under förutsättning att den nyanlända deltar i alla de aktiviteter som ingår i planen såsom exempelvis sfi och samhällsorientering.

-Det ska löna sig att arbeta även för dem som har små marginaler. Syftet med förändringen är därför att öka de ekonomiska incitamenten för att arbeta. Vi vet att arbete redan under etableringstiden underlättar och påskyndar den nyanländas möjligheter att få jobb och därmed kunna försörja sig själv. Dessutom har dagens regler varit administrativt komplicerade och svåra att förstå för en nyanländ, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

Läs pressmeddelandet

 


 

Utvärderingsrapport

 

14 juni, 2012

Carlén & Werner AB har på uppdrag av Centrum för samhällsorientering genomfört en utvärdering av den samordnade samhällsorienteringen i Stockholms län.

Syftet med uppdraget har varit att belysa hur samverkan sker utifrån de olika aktörernas ansvar och roller, identifiera briser i samverkan, arbetsformer och arbetssätt, lyfta fram det som fungerar bra samt ge förslag på förbättringar.

Utvärdering av samordnad samhällsorientering i Stockholms län

 


 

För Arbete Mot Utanförskap

 

23 maj, 2012

Igår anordnade FAMU, För Arbete Mot Utanförskap, föreläsning och paneldebatt i Kista om insatser som kan leda till att förebygga utanförskap samt metoder och sätt som kan leda till aktivt deltagande i samhället genom arbete.

Kenneth Ritzén föreläste om olika sätt att komma in på arbetsmarknaden för personer med utländsk bakgrund. I panelen satt bland andra imamer, arbetsgivare, forskare, samt en representant från Svenska Bostäder.

FAMU har som syfte och mål att utvärdera och utveckla befintliga metoder samt testa nya arbetssätt för målgruppen långtidsarbetsslösa vuxna, allt för att förkorta bidragstiden och matcha ut deltagare till en hållbar egen försörjning.

Läs mer om FAMU

 



Centrum för samhällsorientering i Stockholms län | Email: infosam@stockholm.se | Telefon: 08-508 35 443