Fortbildning – Svensk genushistoria

Denna 23 mars ordnade Centrum för samhällsorientering i Stockholms län (CSO) fortbildning för samhällskommunikatörerna med tema svensk genushistoria. Föreläsare var en författare till en bok om svensk genushistoria. Främst lärde samhällskommunikatörerna sig mer om kvinnors kamp för politiskt inflytande samt om arbete, familj och välfärd. Men allra först gick vi igenom olika begrepp så som kön, genus, jämställdhet och jämlikhet.

Vad gäller rösträtt och politiskt inflytande berättade Anna att i mitten av 1800-talet hade Sverige en ståndriskdag där de fyra stånden adel, präster, borgare och bönder var representerade. Adeln och prästerna utgjorde en procent av befolkningen men hade hälften av rösterna. Då var det endast män som hade rösträtt. Kring den här tiden började röster höjas om kvinnlig rösträtt. Men det var en kamp ändå fram till 1919 till kvinnor fick rösträtt, och fick rösta i valet 1921. Tills att kvinnor fick rösträtt i Sverige hade många, främst kvinnor, kämpat för detta genom att trycka upp kampanjmaterial, hålla i presentationer runt om i landet och samlat in namnunderskrifter etc. Det var en kamp som mötte mycket motstånd. Detta motstånd kunde handla om exempelvis att om kvinnor får rösträtt skulle de försumma barn och hem. Anledningen till att kvinnor fick rösträtt var bland annat resultatet av en hård kamp och en del av en allmän demokratiseringsvåg. Fem kvinnor valdes även in i riskdagen 1921.

Läs mer:
Sveriges kvinnolobby
Boken På väg mot lika villkor? Svensk genushistoria under 150 år skriven av Anna Furuvik
Boken Rösträtt för kvinnor skriven av Sara Teleman
Filmen Suffragette
TV-serien Fröken Frimans krig