«
Personer som flytt till Sverige har ibland olika typer av hälsoproblem, inte sällan...
»
Under hösten har Centrum för samhällsorientering besökt Svenska med baby runt om i Stockholms...

Utlandsfödda akademiker gör jobb de är överkvalificerade för

Artikel Ergo

En allt högre andel av Sveriges nyanlända invandrare är högutbildade, men anslagen för Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag har inte ökat i takt med att flyktingströmmen har gjort det. Därför finns nu risk för att den kompetens som de nyanlända besitter går till spillo. ”Mänskligt slöseri” menar Akademikerförbundet SSR.
Idag har 24 procent av de flyktingar (och deras anhöriga) som kommer till Sverige en eftergymnasial utbildning om minst två år enligt Arbetsförmedlingens nya återrapport till regeringen. Det är sex procent mer än förra året.

Men Arbetsförmedlingen tror att man kommer gå miste om mycket av de nyanlända akademikernas kompetens, då det så kallade etableringsuppdraget är underfinansierat.

Dock är det anslag Arbetsförmedlingen får för uppdraget varje år anpassat efter hur det såg ut när reformen genomfördes. Flyktingströmmen har ökat avsevärt sedan dess och nu har man inte resurser nog att sätta in tillräckliga individanpassade insatser för att de nyanlända ska kunna ta sig ut i arbetslivet eller påbörja studier på högre nivå.

Resultatet har blivit att antalet personer som skrivs in i etableringsuppdraget är ungefär dubbelt så många som de som lämnar uppdraget efter att de har fått jobb eller påbörjat utbildning. Förutom den skeva ”in-ut”-fördelningen behöver Arbetsförmedlingen även tackla problemet med att långt färre kvinnor än män arbetar och deltar i insatser, samt att det är svårt att få fram tillräckligt med bostäder till de nyanlända.

Mot bakgrunden av Arbetsförmedlingens rapport säger nu Akademikerförbundet SSR, det fackliga yrkesförbundet för samhällsvetare, att det är tid för ett Valideringslyft. Det skulle innebära att utlandsfödda akademiker har rätt till ett år under vilket de kan validera de betyg, kompetenser och kunskaper de har, så att dessa finns dokumenterade och är gällande även på den svenska arbetsmarknaden. Om det behövs ska det även finnas utrymme för betygskomplettering och praktik-/traineeperiod.

I den modell SSR presenterar ska valideringsåret fungera ungefär på samma sätt som friåret – det system som fanns i Sverige 2005 till 2007 där yrkesverksamma personer kunde ta ett ledigt år och få 85 procent av a-kassan samtidigt som en arbetssökande vikarierade i deras ställe.

 

 

«
Personer som flytt till Sverige har ibland olika typer av hälsoproblem, inte sällan...
»
Under hösten har Centrum för samhällsorientering besökt Svenska med baby runt om i Stockholms...